Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips!

AMNINGTIPS I MÄNGDER! Det här är en faktaspäckad och personlig text om att trappa upp amning och fasa ut tillägg efter en trasslig eller seg start på amningen.

Här listar jag de i mitt tycke bästa peppande tillropen, upplysningarna och supertipsen! Kort sagt: Jag radar upp de saker jag själv hade haft nytta och glädje av att höra.

Detta blogginlägg är ett försök att svara på de frågor – och fylla de kunskapsluckor – som jag själv hade som förstagångsförälder. Jag tänker att jag inte är ensam om att ha haft de här frågorna och att svaren kanske kan hjälpa någon annan. Ungefär så här hade jag formulerat mig om jag hade skrivit till en amningsexpert och bett om råd (tyvärr gjorde jag inte det) när vi var nyblivna föräldrar:

”Hej! Vi fick vårt första barn för 10 dagar sedan. Jag upplever att min bröstmjölk aldrig ‘rann till’ ordentligt. Det kom knappt en droppe i början. Jag upplever att det fortfarande inte kommer tillräckligt med mjölk för att vårt barn ska bli mätt. Min mamma upplevde samma sak när jag var bebis.”

”Vi tilläggsmatar på eget initiativ sedan dag tre med ersättning och urpumpad bröstmjölk eftersom lillan inte blir nöjd annars. Nu känns det som om det blir mer och mer tillägg och mindre och mindre amning för var dag. Det var inte så jag ville ha det, jag ville helst bara amma! Alltihop försvåras av: 1) Det gör ont i brösten. 2) Bebisen stökar vid bröstet på kvällarna. Det går inte att amma då. Och då åker flaskan fram – igen. Finns det något sätt att få rätsida på detta eller är det kört? Just nu känns det hopplöst. Mvh, Ledsen.”

Kvinnor och bebis.
Glad, men ändå inte.

Denna blogg har en annan text i samma ämne: Tillbaka till helamning – expertens bästa tips. Läs gärna den också. Där finns bland annat mycket tydliga råd från en av landets främsta amningsexperter om att fasa ut ersättningsmatning.

Tre brasklappar innan vi kör igång, bara:

  1. Man gör precis som man vill med amning: Helamning, delamning eller ingen amning. Jag ville helamma, alltså enbart ge bröstmjölk.
  2. Precis allt strul rår man inte på själv. Det kan till exempel finnas fysiska hinder, som kort tungband. Skaffa dig gärna hjälp från en expert som kan råda just digHjälplänkar sist i inlägget.
  3. Jag utgår här från mig och ett friskt och fullgånget barn. Andra råd än de generella kan gälla om bebisen är för tidigt född, till exempel. Stäm av med vården om du är det minsta osäker.

Listan: Här är tipsen, upplysningarna och peppen som jag hade behövt höra när jag ville amma mer och helst inte ge tillägg!

Det allra mest grundläggande

Var snäll mot dig själv. Det är verkligen inte busenkelt att på få snits på en sådan grej som amning från början, särskilt om ingen riktigt haft tid att lära en det grundläggande.

När mjölken ”rinner till” några dagar efter födseln är det inte som att någon vrider på ett kran och så forsar det ut mjölk. Du kan ha en sådan bild i huvudet, men riktigt så funkar det inte. Dels sker ”tillrinnelsen” lite gradvis, dels flödar inte mjölken som vattnet från en kran. Det är mer superduper-tunna strålar och droppar.

Brösten funkar dessutom så att det bara ska komma ut mjölk när barnet suger aktivt. Slutar barnet suga stängs flödet av. Det betyder att du nästan aldrig får syn på mjölken (vissa kan i och för sig ha galet toksprutande bröst, men det är inget eftersträvansvärt i sig). En grunka med en knapp som kan aktiveras vid amning och gör bröstet och bebisens mun genomskinliga vore något att uppfinna!

Kändes det som om det knappt kom något ur brösten de första dagarna? Kändes det så ska du veta att det är helt normalt! Det kommer väldigt lite de första dagarna, bara några ynka milliliter åt gången, se film om det här.

Och det kan ofta komma ännu mindre om man försöker pumpa ur mjölk de första dagarna. Det kan bli typ inget alls i pumpen, eller nästan inget alls, utan att något är fel för det. Hur hänger det ihop? Jo, en bebismun är i regel mycket mer effektiv i att dra ut mjölk än en pump är. Och bröst svarar olika bra på pumpande. En person kan släppa mycket mjölk till en pump, en annan person lite – och båda har precis lagom med mjölk åt sina bebisar.

Och även om det kanske känns som om det kommer jättelite ur brösten när du ammar i början är det ändå superviktigt att amma mycket om du vill veva igång mjölkproduktionen rejält. Alla amningstillfällen hjälper till att vrida upp produktionen. Inga amningstillfällen är ”i onödan”! Ur bröstens och mjölkproduktionens synvinkel kan man säga att mottot är: Ju mer desto bättre! Det gäller särskilt i början samt vid upptrappning av amning.

Om din mamma inte kunde amma dig så länge beror det med största sannolikhet på att hon fick dåliga amningsråd. Det är många, många som inte kunde amma under andra hälften av 1900-talet för att de fick råd som stjälpte amningen.

Mormor med bebis.

Att bebisen är ledsen eller lite allmänt tjurig efter amning måste inte betyda att hon fortfarande är jättehungrig. Det kan lika gärna betyda att hon vill vara kvar i en varm famn och inte läggas ned någonstans. Bebisar vill ha supermycket närhet. Det är inget att kämpa emot, det är bara så. Läs bra text här om det. Och är bebisen ledsen efter amning trots varm famn kan du testa att byta bröst fram och åter till hon är mer nöjd (mer om det nedan). Annars, testa att vagga bebisen till sömns, till exempel i en bärsjal. Trötta bebisar tycker i allmänhet att livet är trist. Och de kan behöva aktiv hjälp med att somna. Dessutom kan bebisar vara lite extra smågriniga när man arbetar med att jobba upp mjölkproduktionen. Eller – de kan vara smågriniga mellan varven annars också. Utan att något är fel.

Det är jättelätt att tappa gnistan när starten blir trasslig. Det kan kännas som om man hela tiden får bekräftelse på att bröstmjölken inte räcker. Men försök att fiska upp den där tilliten till dig själv igen. Detta går med mycket stor sannolikhet att få rätsida på om du vill det, bara du får rätt råd och känner att du har stöd. Din mjölk räcker sannolikt alldeles utmärkt, bara brösten får chans att komma ikapp. Men det kommer förmodligen att kräva att du lägger in en extra växel med amningen ett litet tag. Gå gärna med i Amningshjälpens slutna grupp på Facebook för tips och stöd.

Jag rekommenderar också boken Amning i vardagen av Marit Olanders. Du hittar den på bibliotek, i vissa fysiska butiker och på nätet. Läs den och känn dig tryggare i dig själv. Boken är lättläst och ger grundfakta samt konkreta tips för en fungerande amning.

Tre timmar, en förvirrande historia!

Alltså, det här är något som ibland blir förvirrande för nyblivna föräldrar och som jag önskar att någon hade förklarat tydligare för oss. Det är detta med ”tre timmar” (ibland fyra) som man ofta får höra på BB innan man åker hem med bebisen.

Numera säger man så här i vården: Det bör inte gå mer än tre timmar mellan amningstillfällena i början, i alla fall till dess att man ser en stadig viktuppgång hos barnet och man vet att amningen fungerar. Går det längre tid i början, när bebisen inte alltid är så tydlig med sina hungersignaler, kan bebisen i värsta fall få en dipp i blodsockret och bli slö. Och det är inte bra, för då orkar bebisen inte äta och så blir det i värsta fall en ond cirkel där barnet får för lite i sig och kan behöva hjälp akut.

Det som lätt blir förvirrande med ”tretimmarsregeln” är detta:

  1. Det är lätt att tolka påbudet om tre timmar som om tre timmar ändå är ett rätt bra och normalt tidsintervall mellan amningstillfällen. Något man ska sträva efter, liksom. Det är det inte! Tre timmar är ett rekommenderat max-tidsintervall. Du får gärna amma betydligt oftare än så. Det säger ”regeln” inget om. Det gör inget om det gått fem eller tio minuter sedan senaste amningen eller om bebisen ammar sjuttioelva gånger per dag. För din mjölkproduktion är det snarast jättebra med sjuttioelva gånger per dag (men gör det ont i brösten av all amning behöver du sannolikt se över tekniken, mer om det nedan).
  2. Äldre generationer, de som fick barn på 80-talet och tidigare, fick också en tretimmars-regel inpräntad i sig på BB. Men då betydde tidsrekommendationen något annat, nämligen att mammorna uppmanades att amma max var tredje timme och absolut inte oftare än så. Fatta vilken skillnad i budskap! Detta kan leda till förvirring deluxe när äldre generationer är med vid ens amning och vill ge goda råd.  Många vet inte att det gamla rådet har passerat bäst före-datum och kan säga saker i stil med ”Nämen oj, inte ska du amma så ofta! Man ska amma vara tredje timme. Ammar du oftare än så har du blaskig mjölk/mjölken räcker inte/bebisen får ont i magen” (allt detta är fel, fel, fel).

Bli inte stressad, alltså, om din bebis vill amma jätteofta och inte är i närheten av några tretimmarsuppehåll. Och försök att låta eventuella kommentarer från släktingar eller andra att rinna av dig som vatten på en gås. Eller säg att kommentarerna stressar dig och att du inte vill ha dem, tack.

Amma, amma, amma

Det bästa sättet att få mer mjölk är att amma mer. Ju mer mjölk som lämnar brösten, desto mer mjölk bildas. Kan man inte amma för tillfället, eller inte så mycket som man skulle vilja, kan man pumpa eller handmjölka. Det stimulerar också mjölkproduktionen. Amning är dock som regel effektivast i att få ut mjölken. Bebisens mun har originaltekniken, de andra sätten härmas bara.

Amma vid tidiga signaler!

Amningen blir galet mycket lättare då. Det är avsevärt mycket lättare att amma en lite lagom hungrig bebis än att amma en bebis som hunnit bli så vrålhungrig att hon/han skriker och är superupprörd. Vid skrik är det svårt att få till ett bra grepp om bröstet. En skrikande bebis kan också ha svårt att greppa bröstet alls. Skriker bebisen – lunga och trösta först, amma sedan.

Gråt och skrik är sena signaler från barnet om att det vill amma. Försök att fånga de tidiga signalerna istället. Amningsexperter har delat in amningssignaler från små bebisar i tre typer: Tidiga, halvtidiga och sena signaler.

Tidiga signaler:

  • Barnet rör på sig och vrider sig. Obs! De här tecknen på att vilja amma kan ses även när barnet sover, halvsover eller håller på att vakna. Det gäller även övriga tidiga signaler. Bebisar är ofta hungriga efter att ha sovit.
  • Barnet öppnar och stänger munnen.
  • Barnet smackar och gör små ljud.
  • Barnet vrider på huvudet och tycks söka efter något.

Halvtidiga signaler:

  • Barnet sträcker på sig – i sömnen, halvvaken eller vaken.
  • Barnet rör kroppen ännu tydligare.
  • Barnet för handen till munnen.
  • Barnet verkar lite oroligt.

Sena signaler:

  • Barnet gråter eller skriker.
  • Barnet rör kraftigt på kroppen och viftar med armarna.
  • Barnet blir rött i ansiktet av upprördheten.

Källa till ovanstående finns här. Att bebisen hackar mot en som hackspett är också en ganska sen signal. När jag ser bilder från när vår första bebis var nyfödd slås jag av de tidiga, halvtidiga och ibland sena amningssignaler som jag ser på fotona. Jag ser och minns att vi försökte avleda bebisen med sådant som vaggning i famnen, finger i munnen och så vidare. Vi förstod inte vid dessa tillfällen att hon ville amma. Och vi förstod inte hur mycket och hur ofta hon ville och behövde amma. För ingen hade sagt något om det till oss. Vi hade mest hört detta med ”var tredje timme”.

Varför amma, amma, amma?

Det är bra att förstå detta orsakssamband, tror jag. Då begriper man varför det kan bli otroligt intensivt med amningen under perioder, särskilt i början och särskilt när man aktivt vill trappa upp sin mjölkproduktion. Så här funkar det hela i korthet:

När trycket i mjölkgångarna i bröstet är lågt får kroppen signal om att producera mer mjölk. Hur får man då ett lågt tryck i mjölkgångarna? Jo, genom att man ser till att mycket mjölk lämnar brösten – som det blir när man ammar mycket. När trycket i mjölkgångarna blivit lågt brukar brösten kännas mjukare än vanligt. Mjuka bröst efter mycket amning är därför ett gott tecken för den som vill ha mer mjölk! Det lägre trycket skriker till kroppen: ”Hallå, det är enorm efterfrågan här, gör mer mjölk nu för sjutton gubbar!”.

Du kanske har läst om amningstéer, alkhoholfritt öl och örter som påstås öka mjölkproduktionen. Om dessa produkter överhuvudtaget har någon positiv effekt är det sannolikt på marginalen. Det som verkligen betyder något är hur mycket mjölk som lämnar brösten.

Det lägre trycket, med den mjukhet/sladdrighet i bröstet som kommer med det, kan kännas som tydligast på kvällen efter en lång dag med mycket amning. Utan grundläggande fakta i ryggen kan man felaktigt tro (been there!) att ens mjuka påsar till bröst signalerar att något är fel. När det faktiskt är tvärtom, mjölkproduktionen går på högvarv.

Människans mjölk är för övrigt magrare än många andra däggdjursarters. Den är förhållandevis rik på kolhydrater och fattig på fett och proteiner. Det gör inte människans mjölk på något vis sämre än andra däggdjursarters mjölk. Den är bara annorlunda – och anpassad till just människobebisar! Den rinner också fort genom kroppen. Detta talar för att täta amningstillfällen är det som människobebisar i regel behöver. Bra att veta, kanske!

Hang in there!

Du kanske ammar och ammar och upplever att inget händer, att det inte blir mer mjölk trots dina ansträngningar. Men det blir det! Ökningen sker dock gradvis och med lite eftersläpning. Det kan ta några dagar innan kroppen svarar på ”beställningen”. Det kan kännas väldigt frustrerande, men det är bara så det är.

Jobba på amningstekniken

Det kan kännas som ett hån, ett dåligt skämt eller nästintill ett mission impossible att ”amma, amma, amma” om bröstvårtorna gör så ont att man bara vill skrika så fort bebisen suger tag. Tårarna kanske sprutar, det är sår på bröstvårtorna och man bävar inför varje amningstillfälle. Jag vet, jag har varit där själv. Det är ingen lätt sits. Men det finns väldigt goda nyheter: Med en bra ställning och finslipning av amningstekniken kan eventuella sår på bröstvårtorna ofta försvinna fort. På några få dagar, faktiskt (ibland något längre). Och du kan fortsätta att amma under tiden som såren läker.

Får du till en bra ställning och bebisen börjar ta ett stort tag om bröstet vid amning blir allt enklare. Det kommer göra mindre ont och flödet från bröst till bebis kommer att funka mer optimalt.

Vårdpersonal kan ha sagt att barnets tag/grepp om bröstet ser bra ut utan att det faktiskt är bra. Det är jättesvårt att titta utifrån och avgöra det. Den bästa mätaren är hur det känns för dig.

Ont = du behöver antagligen jobba på tekniken. Detta behöver inte vara jättesvårt, men du kan behöva öva – och öva lite till och lite till – innan det funkar klockrent, precis som med de flesta andra färdigheter. Det finns handgrepp och små justeringar som kan utgöra skillnaden mellan amning som gör ont och amning som inte gör ont. Här finns video och bildserie om det.

Obs! Var noga med handhygienen om du har sår. Här och här finns mer om såriga bröstvårtor. Har du sår som inte blir bättre och som gör att amning känns omöjligt, sök experthjälp omgående, till exempel vid en amningsmottagning. I Stockholm, där jag bor, finns bland annat denna och denna. Där kan de också visa dig hur du håller i din bebis och får till ett stort tag om bröstet. Man kan ofta få komma till en amningsmottagning även om bebisen inte är nyfödd längre – kolla vad som gäller där bu bor. De kan vara en jättebra källa till ”second opinion” om man känner sig osäker på de råd som man fått från andra håll.

Det finns också en halvliggande/halvsittande ställning som kan vara väldigt bra om barnet har svårt att få ett bra grepp om bröstet. Tillbakalutad amning, eller ”laid back-amning” kallas den. Man halvligger och låter bebisen få sköta en stor del av jobbet. Titta här!

Lid inte i din ensamhet

Be om hjälp om du har ont eller det känns jobbigt med amningen av andra skäl. Vården har skyldighet att hjälpa dig och ge dig vettiga råd. Att sitta hemma och försöka kämpa på egen hand med smärta, halvdana råd och oro i många dagar i sträck, som jag gjorde, är inget jag rekommenderar. Inget blev bättre av det. Jag önskar att jag hade sökt hjälp tidigare. Jag önskar att Amningshjälpens slutna grupp på Facebook och dess föräldragemenskap hade funnits då – tack och lov finns den nu. Jag önskar att jag hade vetat mer om vart jag kunde vända mig utöver BVC, som i mitt fall inte erbjöd någon hjälp med amningen. Hjälplänkar finns sist i texten. Får du inte bra råd på ett ställe, kräv hjälp på nästa ställe.

Kontaktar du en hjälpmamma är det bra att veta att du kan kontakta vilken hjälpmamma som helst i hela landet. Det behöver inte vara någon där du bor.

Barnmorska sitter på brits, vid amningsmottagning.
Amningscentrum vid Södersjukhuset, Stockholm.

Amma på natten

Att amma på natten är viktigt för mjölkproduktionen. Läs på om säker samsovning. Även om man inte hade tänkt somna med sin bebis är det lätt hänt ändå i trötthetsdimmorna, så läs på i vilket fall.  Tips om detta finns i länklistan allra sist under rubriken ”Barn och sömn”. Tips finns även här och här.

Liggamning är guld värt att få snits på överlag. Här är en video om att amma liggande på sidan, en vanlig amningsställning.

Annat som ökar mjölkproduktionen

Var mycket hud mot hud med barnet. Barnet blir lugnare och hudkontakten triggar hennes amningsinstinkter. Det går bra att vara hud mot hud i en bärsjal om man vill. Då märker man dessutom direkt de tidiga amningssignalerna, se ovan. Det behöver inte vara den ammande som bär hud mot hud. En icke-ammande partner kan bära eller bara gosa hud mot hud – och langa över bebisen till den som ammar när bebisen visar tidiga amningssignaler.

Bröstkompressioner ökar mjölkmängden! Se mer här. Och här.

Att byta bröst fram och tillbaka ökar också mjölkmängden! Det är enkelt, gör så här: När bebisen är klar med ett bröst, byt till det andra. När bebisen är klar där, byt tillbaka till det första igen. Kör detta på repeat så länge barnet är med på noterna.

I vilket läge är då barnet ”klart” med ett bröst? När är det alltså läge för bröstbyte? Du märker att det kan vara läge för bröstbyte när:

  1. …bebisen släpper bröstet och verkar fortfarande inte riktigt nöjd eller fortfarande är vaken och verkar vilja ha mer. Byt och testa om barnet vill amma en liten stund till!
  2. …du märker att barnet slutar att svälja aktivt (mer längre ned i texten om hur du märker det) och istället övergår till att mer småsnutta utan klunkar eller sväljrörelser. I det läget kan du försiktigt lossa barnets grepp med ett finger i mungipan och byta bröst. Avbryt inte om bebisen ammar aktivt och sväljer mjölk.
  3. …när du märker att barnet börjar somna ”i förtid” och mest gosar/snuttar utan att svälja.

Du kan amma fyra-fem-sex-sju-åtta bröst i följd, som amningsrådgivare ibland säger. Eller hur många gånger du vill. Mjölk produceras ständigt i brösten. När du ammat en stund på ett bröst kommer det andra bröstet ha hunnit fyllas på med en skvätt. Det kanske inte kommer några jättemängder varje omgång, men många bäckar små! På totalen blir det ändå mer än om du hade stannat vid ett eller två bröst. Detta upprepade utflöde ur brösten skickar starka signaler till kroppen om att göra mer mjölk.

Detta tyder INTE på att mjölk saknas!

Det här är bra att veta! Dessa saker är som regel inte några som helst tecken på att du skulle ha för lite mjölk åt din bebis:

  • Hur mycket du får ut med en pump, som tidigare nämnts. Det finns de som helammar tvillingar och knappt får ut ett par milliliter med pumpen. Hur mycket brösten behagar släppa ifrån sig till en pump kan också variera under amningsperioden.
  • Att bebisen sveper en rejäl portion modersmjölksersättning eller urpumpad mjölk efter amning. Detta är inte ett mått på hur mycket mjölk som ”saknas”, så låt dig inte nedslås av detta (som jag själv gjorde). Dels är det lätt att svepa en extra portion även om man egentligen inte var jättevrålhungrig – du har kanske gjort det själv någon gång? Dels är bebisar ofta lite konstant småhungriga under dagar när de jobbar med att öka på mjölken, vare sig det är under en period med utfasning av tillägg eller under en period då bebisen helt självmant ammar som en tok för att öka mjölkmängden lite till. Inte konstigt om de tackar ja till en extra omgång då. Risken i detta, för den som vill öka mjölkproduktionen, är att barnet blir jättemätt och att det blir mindre amning under kommande timmar än det annars hade blivit. Ge hellre små portioner tillägg än stora. Mer om hur man konkret kan fasa ut tilläggsmatning finns att läsa här: Tillbaka till helamning – expertens bästa tips. Där står det också om hur man håller koll på att bebisen mår bra under tiden.
  • Att brösten känns mjukare efter ett tag. Detta händer alla som ammar. Det är en konsekvens av att mjölkbildningen har stabiliserat sig och tillgången hamnat i fas med efterfrågan.
  • Att bebisen ”strular” vid bröstet, ofta kvällstid. Kinkande vid bröstet brukar sammanfalla med så kallad kvällsoro, som är vanligt de första två-tre månaderna och uppträder hos bebisar oavsett om de helammas, delammas eller inte ammas alls. Det finns massor med bra trick att ta till för att få amningen att funka även när det känns superstruligt! Läs här: Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!. Läs här också: 17 supertrick när bebisen amningsstrejkar.

Annat bra att veta och göra

Titta och lyssna på bebisen vid amning. Efter ett tag märker du hur det låter och ser ut när hon ammar och sväljer aktivt. Då vet du hur det ser ut och låter när det kommer mjölk från bröst till bebis. Tips om hur man märker detta, och om aktiv amning, finns här och här samt en bit ned i denna text från Sagogrynets blogg.

Amning på toa.

Undvik flaska i möjligaste mån. Mata hellre med kopp, sked eller tillmatningsset. Mer om allt detta i tidigare nämnd artikel om återgång till helamning. Min sambo och jag övergick snart till flaska när vi började tilläggsmata vår bebis på hennes tredje dag eftersom koppmatning kändes svårt. Det mesta hamnade utanför. Men vi hade nog inte riktigt upplysts om hur man gör – och fått veta att det blir lättare med lite träning. Det viktiga är: Man ska inte hälla i barnet innehållet i koppen. Utan att man ska låta barnet aktivt lapa i sig från kanten. Video finns här, till exempel. Man kan mata på samma vis med en vanlig tesked också.

Ha allt väsentligt inom räckhåll i soffan eller sängen under dagar med mycket amning: Fjärrkontroll, telefon, mat, snacks, vatten, kräkhanddukar.

Involvera din partner, om du har en. Det är väldigt skönt att veta att ens närmaste bundsförvant har ett visst mått av förståelse för det man går igenom. I bästa fall lär ni er allt det nya tillsammans. En icke-ammande partner kan komma med jättebra amningsråd, grejer som man själv inte hade tänkt på eller som man glömmer bort i stunden.

Amning tar tid och kraft i början. Se till att du har markservice om det är möjligt. Och låt eventuell partner ta hand om bebisen då bebisen inte vill amma (det händer då och då, tro det eller ej). En partner kan hjälpa bebis med toabestyren och ta med den lille/lilla på bärsjals- eller bärselepromenader runt kvarteret. Vilket för övrigt är ett utomordentligt bra sätt för en icke-ammande partner att få bebisgos i mängder. Tips på hur du knyter en bärsjal finns här och här. Det går att amma i bärsjal också, se här och här.

Lite mythbusting…

Ibland får föräldrar höra från vården att det inte påverkar mjölkproduktionen om man ammar först och sedan ger ersättning för att ”toppa upp” med, till exempel på kvällen. Men detta resonemang stämmer inte riktigt. Sker detta regelbundet påverkar det ändå mjölkmängden. För kroppen är ju så ”konstruerad” att den ska tillverka precis så mycket mjölk som dagligen tas ut. Tillgång ska ligga i fas med efterfrågan. När ersättning kommer in i bilden tas mindre mjölk ut, i alla fall på totalen.

En bebis som blir extra mätt av en flaska på kvällen kommer sannolikt att amma mindre under det kommande dygnet än den annars hade gjort vilket riskerar att i någon mån sakta ned mjölkbildningen. Det är inget fel med att delamma eller ge extra på kvällen, det är inte så jag menar! Jag försöker bara förklara varför det här påståendet, som en del får höra, inte riktigt går att lita på för den som vill amma mer.

Det verkar också fortfarande finnas en tro hos många att bröstmjölk är något man ”har”, att mängden är som den är. Många tror att ammande producerar olika mängd mjölk och att man behöver ha tillräckligt från början för att det ska funka. Har du läst så här långt vet du att så inte är fallet.

Försök att inte bli för stressad om det till och med är en läkare eller en BVC-sköterska som talar till dig på det här viset, för långtifrån alla inom vården har uppdaterade kunskaper om amning. Jag fick till exempel med barn nummer två frågan ”Har du tillräckligt med mjölk?” från en barnläkare som redan visste att vi helammade och som hade min uppenbart välmående bebis mitt framför ögonen. När det hände blev jag ställd, men i efterhand hade jag velat svara: ”Ja, uppenbarligen, eller hur? Jag har precis så mycket mjölk som mitt barn behöver, varken mer eller mindre.”

Mina allra sista råd!

Det är ok att byta riktning när som helst. Det som varit det bästa för mig behöver inte vara det bästa för dig. Det är viktigt att känna efter och måna om sig själv. En del mår bäst av att helamma sina bebisar, andra mår bäst av att delamma eller inte amma alls. Praktiska omständigheter kan också sätta gränser för vad som går att genomföra. Och man kan ha en psykisk skörhet – vi är många som har haft kraftiga berg- och dalbanor i livet, även jag – som gör att man måste måna lite extra om sitt mående. För mig har amning varit läkande för psyket och gett mig mycket välbefinnande, men det är säkerligen inte så för alla. Låt inte press eller krav från vare sig myndigheter, vård eller din närmaste omgivning bestämma hur du ska göra. Du vet bäst! Och skulle du trappa ned på amningen men sedan ångrar dig går det ofta att trappa upp amningen igen, även om det kan krävas lite jobb.

Och: Får du pikar och jobbiga kommentarer från andra angående din amning, försök att säga ifrån. Be eventuell partner om hjälp med att ryta till, i synnerhet om det är partnerns anhöriga som kommenterar. Skaffa dig stöd i sammanhang där stöd finns att få! Lycka till!

Varmt tack till Camilla Malm och Marit Olanders för hjälp med faktakoll av detta blogginlägg.

Familj med två barn.
Med bebis nr 2 som gick jättebra att amma – tack vare att jag skaffat mig kunskap.

Foton i detta blogginlägg: Elliot Foxprince (till exempel bilden ovan) samt Lisen Forsberg.

Här får du hjälp och stöd:

  • Amningshjälpens slutna grupp på Facebook. Ett toppen-föräldraforum i frivilligorganisationen Amningshjälpens regi.
  • Amningshjälpens hjälpmammor. Ring, mejla, chatta eller sms:a med frivilligt arbetande amningsrådgivare. Vissa gör även hembesök ibland!
  • Amningsmottagningar, finns på många sjukhus. I Stockholm finns även en nyöppnad amningsmottagning mitt i stan, AMSAK. Oftast får man hjälp även om bebisen inte är nyfödd längre. Jag har själv fått hjälp med både tvådagarsbebis och tiomånadersbebis på min amningsmottagning i Stockholm.
  • BB, om det är inom en vecka efter födseln.
  • Boken Amning i vardagen av Marit Olanders. Toppenbok med massor av bra och lättbegripliga råd! Finns att köpa på nätet och att låna på bibliotek.
  • Sagogrynets blogg om amning. Här finns massor av bra information, bland annat en text som heter Svag viktuppgång och aktiv amning.
  • BVC, även om kunskapsnivån varierar. Det kan vara bra att vara beredd på att man kan behöva söka sig till andra källor till hjälp just vad gäller amning. Men du kan också få en toppenkontakt på BVC vad gäller amning, det är olika!
  • Om du ännu inte fått barn, eller vill tipsa någon som ska få barn och som vill amma: Amningskurs för blivande föräldrar.
  • Och så kan du klicka på alla länkarna här nedan om amning! Där finns alla möjliga hjälpvideor och informativa texter.

Om amning:

Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)

Video om amningsteknik (11 min)

Video on breastfeeding technique (11 min)

Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)

Bildserie: Bra position och stort tag

17 supertrick när bebisen amningsstrejkar

Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)

Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!

 22 skäl att läsa på om amning innan du får barn

Video: Amma liggande (9 min)

Video: Den första bröstmjölken (10 min)

Mjölkstas!

Video: Handmjölkning (5 min)

Video: Bröstkompressioner (2 min)

Video: Hamburgergreppet (3 min)

Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)

Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning

Video: Toa-amning (amning the true story, 1)

Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen

Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!

Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress

Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)

Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:

Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947

Norah, om att amma 1973

Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973

Om mina egna erfarenheter av amning:

Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning

Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5

Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”

Om barn och sömn:

Tipslista: Så kan du lägga ned ett barn som somnat i bärsjal eller bärsele – utan att väcka barnet
Video: Amningsräddning av misslyckad förflyttning från bärsele till säng
Video: Bebis sover bäst nära mig (2 min)
Video: Pilatesbolltricket! (3 min)
Sova med bebisen bra för amningen
Lista: Mina bästa söva barn-tips
Video: Söv bebis och få disken gjord på 4 minuter
Brev till Socialstyrelsen
Svar från Socialstyrelsen
Därför bär jag barn (egentligen)

6 reaktion på “Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips!”

  1. Verkligen peppande! Delade detta på vår mammagrupp här i Svenskfinland. Var har du hittat jumpsuiten? Underbar! 🙂

    1. Vad roligt att höra! 🙂 Tack!
      Tänker du på den gröna outfiten, på utomhusbilderna? Jag minns faktiskt inte, tyvärr. De bilderna togs för lite drygt fyra år sedan och den klädseln vandrade nog ganska snabbt vidare till någon annan bebis 😀

  2. Tack för det här inlägget. Många bra tips som jag ska försöka testa. Har delammat nästan sedan start med min 4-veckors på grund av olika anledningar och skulle väl egentligen helst helamma, men är nu extremt rädd att hon ska vara hungrig utan ersättning. Och om jag fixar helamning. tack också för att du säger att delaming eller ingen amning alls är okej! Även om ”alla” säger det så känner man (jag) sig värdelös som inte kunnat helamma från start.

    1. Hej!
      Tack så mycket för din kommentar. Hoppas att någon i dessa texter kan vara till hjälp (har du läst den andra texten som jag länkade till också, Tillbaka till helamning – expertens bästa tips? Där står lite om hur man vet att bebisen mår bra under utfasning av tilläggsmatning).
      Och jag vet känslan av att vara värdelös, men försök att ge dig själv en kram och en klapp på axeln emellanåt :-). Jag önskar att jag inte hade varit så sträng mot mig själv med vårt första barn, som jag inte kunde amma i den utsträckning som jag ville. För mig har det hjälpt att tänka att det faktiskt inte är en baggis att börja amma för många. Och ännu svårare blir det om ingen har gett en tydliga och pedagogiska instruktioner om det hela i förväg och sedan på BB och BVC.
      JAG fick i alla fall inte mycket av det, vet inte hur det var för dig. Mig gav de massor med upplysningar på mödrahälsovården om den kommande förlossningen, men ingenting alls som var användbart när jag skulle börja amma mitt nyfödda barn.

  3. Så bra inlägg!:) väntar andra nu och hoppas amningen flyter på lika fint med 2an som 1an. Detta är då ett inspirerande inlägg! 🙂 En sak som jag inte förtod till en början med 1an var vikten av att dricka vatten, mer vatten -bättre flöde. Tipsade en vän om det och det hjälpte henne med. Kanske slump, vet inte, men tänkte bara skriva det enkla tipset med 🙂

    1. Hej och tack för din kommentar! 🙂
      Ja, vatten är bra – om inte annat för att man lätt blir törstig av att amma! Man ska inte hinka i sig i överkant, dock. Dricker du när du är törstig räcker det gott (och alldeles för mkt kan i extrema fall bli farligt). Det är i alla fall vad jag läst och hört:-).
      Det är bra att alltid ha dryck inom räckhåll när man ammar, för det är en pina att sitta och vara törstig och inte kunna resa sig…
      Grattis till tvåan och tack, igen, för att du tog dig tid att lämna några rader, det gör mig glad :-).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *