Inga Klintin. Foto: Kristina Klintin.

Inga, om att amma 1968

I ett tidigare blogginlägg intervjuade jag min mamma. Jag bad henne berätta om de knäppa amningsråd som hon fick på BB när jag var bebis. Vill du kan du läsa intervjun här: Mamma, om att amma 1973.

De råd som gavs då på 70-talet, säger mamma, var väldigt stressande. Barnet skulle vägas stup i kvarten och tillägg skulle ges så fort vågen ”visade fel”. Inte heller hade min mamma tidigare kvinnogenerationers kunskaper att falla tillbaka på. Jag vet att min mormor tyckte att det varit svårt att amma. Hon kände sig antagligen inte kapabel att ge några som helst råd i ämnet när min mor blev mor.

Annat var det, råkar jag veta, för min kompis Kristinas mamma Inga, som växte upp i en barnaskara om hela 11 syskon i skogen i Blekinge ”där inga nappflaskor fanns”. Så här berättar hon om hur det var att få barn och amma år 1968 i Karlskrona.

Inga och Sten Klintin med nyfödda Kristina, 1968.
Inga och Sten Klintin med nyfödda Kristina, 1968.

Vilka var rutinerna på BB på ert sjukhus 1968?

”Även då skulle man väga barnet före och efter varje amning. Hade barnet inte gått upp tillräckligt mycket efteråt skulle jag pumpa med en elektrisk pump. Den mjölk jag fick ut gav de sedan barnet på flaska. Var fjärde timme på BB skulle vi amma och eventuellt pumpa och ge tillägg. Däremellan gick personalen iväg med barnen och la dem i en barnsal.”

”Ville man ge mat oftare fick man pumpa ur, och så gav personalen mjölken i flaska. Man fick inte vara med barnet förutom vid den schemalagda matningen. Barnafadern och andra besökare fick inte ens ta i barnet. De fick bara titta genom glasrutan till barnsalen.”

Vad hände när ni fick åka hem från BB?

”Jag fick med mig en våg hem, och hyrde en pump. Jag vägde och vägde och gav tillägg under den andra veckan. Jag var nervös för att mjölken inte räckte.”

Inga Klintin, 1968 och 2015. Foto: Kristina Klintin.
Inga Klintin, 1968 och 2015. Foto: Kristina Klintin.

”Men då sa min mamma: ‘Du ska inte väga, det gör dig bara nervös’.”

”Min mamma fnös åt påfunden med täta vägningar och tidsreglerad amning. Det var dumheter, tyckte hon. Skulle man låta en hungrig unge skrika och väcka hela huset mitt i natten? Nä, man la dem till bröstet och fick frid i huset. ‘Barn äter när de är hungriga’, sa mamma. ‘Ge dem bröstet så fort de gnyr, men truga inte’.”

Hur gick det sedan?

”När Kristina var två veckor for vi till min systers sommarställe. Där fanns ingen våg. Jag ammade på. Kristina fick amma när hon ville. Och då drog allting igång ordentligt, då funkade amningen. Jag gav inget tillägg efter det.”

”Jag hade heller ingen napp till Kristina. Jag hade en idé om att det var bättre utan. Det användes inga nappar när jag växte upp, utan barnen ammades istället.”

Vad vet du om vilka amningsvanor som gällde när du var liten? Hur länge ammade din mamma dig och dina syskon, till exempel?

”Vi växte upp ute i skogen. Mamma ammade i ett år per barn, vid det laget var hon i regel gravid igen och barnet kunde äta självt. Man började säkert introducera lite fast föda vid halvåret, skulle jag gissa, som mosat äpple. Det fanns inga barnmatsburkar och ingen färdig välling. Behövde man tillägg kokade och silade man havre och blandade med utspädd komjölk.”

”Hade man fått ett litet klent barn som inte orkade suga kunde man låna någon annans större unge för att få igång sin egen mjölk. Det fanns massor med torp och backstugor med bebisar på 8-10 månader som kunde hjälpa till att ‘suga igång’ mamman.”

Hur såg man till att det klena barnet fick i sig mjölk för egen del, då? Matade man barnet med bröstmjölk på kopp?

”Det vet jag faktiskt inte, men jag gissar att man gjorde det. Eller gav mjölk på sked.”

Hur länge ammade du själv?

”I ett halvår. Det var det rådet som jag fick. Kristinas bror, som föddes några år senare, ammades också i ett halvår. Han föddes fem veckor för tidigt och fick sond och flaska med min utpumpade mjölk på sjukhuset under sin första månad i livet. Min man åkte till sjukhuset varje dag med min mjölk i flaskor.”

”‘Det är gott kry i honom, han är stark’, sa de. ‘Men han får inte ansträngas med att suga.'”

”Men efter ett tag fick jag komma till sjukhuset då och då och prova att amma honom. När han kom hem skippade vi flaskan och ammade enbart därefter. Det var inga problem.”

Den här kunskapsbanken om amning som din egen mamma var, var den viktig för dig, tror du?

”Ja, det tror jag. Jag visste att det inte var kört med amningen bara för att jag hade att gett Kristina tillägg i början eller för att hennes bror hade fått sond och flaska under sin första månad. Jag visste att det som gällde var att bara fortsätta, att amma på.

”Jag följde inte heller regeln om att bara amma var fjärde timme. Jag hade det i ryggen från min egen mamma – att barnen skulle få mat när de var hungriga. Allt annat var larv och idioti, tyckte min mamma.”

Andra blogginlägg om amning:

Video om amningsteknik (11 min)

Bildserie: Bra position och stort tag

Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Caroline: ”Så började vi helamma igen”

Jag störde mig på ammande mammor
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!

Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:

Linnéa, om att amma 1947
Norah, om att amma 1973

Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973

Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)

Om mina egna erfarenheter av amning:

Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning

Blogginlägg om att bära barn i bärsjal och bärsele:

Video: Knyta trikåsjal (6 min)

Bildserie: Knyta trikåsjal

Bildserie: Amma i vävd bärsjal (bildserien visar inte enbart amning, utan även hur man knyter en så kallad vävd bärsjal)

Video: Flytta sovande barn i bärsele från mage till rygg (4 min)

Video: Fyra sätt att få upp barn i bärsele på ryggen (9 min)

Video: Ta ner barn från bärsele på ryggen (1 min)

20 skäl att bära en nyfödd
Bära barn i sommar? Här är 10 heta tips
Bildbomb: Barn i bärsjal

Lista: Mina bästa söva barn-tips
Därför bär jag barn (egentligen)
Bärsele eller bärsjal?
Varför bära barn?

Blogginlägg om amning i bärsjal och bärsele:

Trikåsjal:
Video: Amma i trikåsjal (8 min)
Bildserie: Amma i trikåsjal

Vävd sjal:
Bildserie: Amma i vävd bärsjal

Bärsele:
Video: Amning i sele vid amningsstrul (del 1)
Video: Amning i sele vid amningsstrul (del 2)

Andra inlägg som berör amning i bärsjal och bärsele:

Dagens sjalamningstips!
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)
Lista: Mina bästa söva barn-tips

6 reaktion på “Inga, om att amma 1968”

  1. Jag vill bara tacka dig för en fantastisk blogg! Jag har läst alla inlägg med stor behållning och denna intervjuserie om amning ”förr i tiden” är superintressant. Så tack igen!

  2. Så bra – igen! Blir väldigt berörd av mammans (numera självklara) råd till Inga. Keep it up!
    /Annika

  3. Tack för en superfin blogg! Hittade hit genom en länk i Amningshjälpen på Facebook. Vilket fint inlägg, efter de andra hemska historierna om hur det varit att föda barn och amma tidigare kändes det bra att avsluta med den här! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *