Kategoriarkiv: Amningsberättelser

Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress

AMNING I FÖRLOSSNINGSKRISEN. Resursbristen på många håll inom förlossningsvården drabbar även amningen. Det skriver jag om i denna text, där en barnmorska ger sin syn på saken.

I det här blogginlägget kan du läsa Stockholmaren Marias berättelse om amning mitt i förlossningskrisen. Maria födde barn för två månader sedan. Den stress som rådde på förlossning och BB försvårade helt klart starten på amningen, säger hon.

”Jag hade turen att få föda på sjukhuset närmast oss. När jag ringde första gången var det fullt. Nästa gång hade jag tur, för då hade det uppstått en lucka”, berättar Maria.

”Efter födseln fick jag ha mitt barn på mitt bröst i några minuter, men sedan började de sy mig eftersom jag hade bristningar. Jag fick lustgas, men det gjorde väldigt ont ändå.”

Fortsätt läsa Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress

Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 5

AMNINGSDAGBOK, VECKA 4-8. Här är sista delen i en dagbok som jag skrev efter vårt yngsta barns födsel. Min avsikt med dagboken var att skriva ned hur amningen gick. Men det blev i slutändan en dagbok om en massa annat också. Som att ha ångest och vara orolig i sinnet när man precis fått barn.

Det här sista avsnittet skrev jag under vecka fyra till åtta efter pluttens födsel. Sedan slutar mina dagboksanteckningar, bara sådär. Jag minns inte varför jag slutade att skriva. Jag hade väl inte tid.

Och så hade jag nog inte samma behov av att skriva längre. Amningen vid två månader flöt på bra bortsett från några irriterande gupp på vägen i form av olikproducerande bröst och överproduktion – mer om det i texten nedan. De äldre syskonen hade börjat vänja sig vid bebisen. Nätterna funkade lite bättre vid två månader. Den ångest och den oro som jag hade känt de första veckorna hade börjat trubbas av i kanterna och blivit mer hanterlig.

Fortsätt läsa Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 5

Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 4

DAGBOK VECKA 3. Sömnbrist, samsovning, syskonamning. Lyckostunder och kärlek – blandat med oro och lätt panik och stundtals ett ”Vad sjutton har vi gett oss in på?”.

Här fortsätter min ”amningsdagbok” som jag skrev precis efter födseln av vårt tredje barn, en liten pojke.

Det är början av vecka tre efter lillens ankomst. Nu handlar dagboken om bröst som beter sig olika, om sömnbrist och om att sova ihop. Det handlar också om oro i sinnet. Och så blir det om så kallad tandemamning, även kallat dubbelamning eller syskonamning. Storebror som snart ska fylla två har nämligen inte gett upp bröstet än, han ammar glatt på.

Fortsätt läsa Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 4

Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 3

DAGBOK DAG 7-14. Kärlek, amning och bebisgos. Och ångest. Här är tredje delen i min dagbok om tiden strax efter vårt tredje barns födelse, en liten prickig underbar skrutt.

Här finns del ett och del två i dagboken.

Tanken med dagboken är dels att berätta hur det kan vara att få barn – att bebistillvaron faktiskt inte alltid flyter fram i ett gudomligt skimmer med glada My Little Ponys skuttande på regnbågar. Och att det är ok och inte ett dugg konstigt.

Ytterligare en tanke med dagboken är att baka in massor med bra amningstips som BB och BVC kan missa att informera om eller inte hinner berätta. Precis där i början är det jättebra att ha några enkla supertricks i rockärmen – saker som verkligen hjälper amningen framåt för den som vill amma.

Fortsätt läsa Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 3

Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 2

DAGBOK DAG 4-6. Här fortsätter min dagbok över tiden precis efter att vårt tredje barns födsel. Första delen i dagboken finns här.

Dagboken handlar framför allt om hur amningen gick, men även om att inte må toppenbra när när gamla invanda rutiner plötsligt är ett minne blott och nya vägar ska hittas i en ganska hudlös tillvaro.

babybabyse_dag4_bild1

Fortsätt läsa Vi har fått en baby! Min amningsdagbok, del 2

Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1

DAGBOK DAG 1-3. Här är första delen i en ”amningsdagbok” som jag skrev i fjol. Den handlar om tiden efter vårt tredje barns födsel.

Dagboken handlar framför allt om hur amningen funkade och vilka gupp på vägen som vi stötte på. Den handlar också till viss del om att känna sig skör och svajig i psyket efter att just ha fått barn.

babybabyse_amningsdagbok_dag1-3_11ny

När dagboken börjar ammar jag fortfarande vårt andra barn, en ettåring på väg att fylla två. Han ammade sig igenom hela graviditeten trots att det snart inte fanns många droppar mjölk kvar.

Fortsätt läsa Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1

Ulva, om att amma 1949

”Vi var fyra stycken i en kvinnovärld.  Det var en enorm styrka för mig att ligga på BB. Men jämfört med idag var det en konstig värld, att inte få ha sitt barn hos sig.”

Det säger Ulva Hedsköld, född 1927, om tiden strax efter äldsta sonen Rogers födelse i Norrköping. Här berättar hon om hur det var att få barn och amma i slutet av 1940-talet. Tidigare intervjuer om ”amning förr” hittar du länkar till längst ned i texten.

Ulva Hedsköld stannade kvar i två veckor på BB efter förlossningen 1949. Livet på barnbördshuset, säger hon, var en tillvaro med rigida regler kring skötseln av barnen och en oerhörd respekt gentemot översköterskan och läkarna.

Ulva och Rune Hedsköld med nyfödde Roger 1949.
Ulva och Rune Hedsköld med nyfödde Roger 1949.

Fortsätt läsa Ulva, om att amma 1949

Linnéa, om att amma 1947

98-åriga Linnéa Westberg föddes mitt under första världskriget. Inte långt efter det andra världskrigets slut födde hon barn för första gången.

Det låg tvillingar i magen, men det var det ingen som visste före födseln. Förlossningen skedde några dagar före julafton på lasarettet i Visby, under stor dramatik och på ett sätt som idag säkerligen hade lett hård kritik mot sjukhuset.

Men detta skedde alltså inte idag, utan för snart 70 år sedan. Här är Linnéa Westbergs berättelse om att föda barn och amma år 1947.

Linnéa Westberg kommer från BB till hemmet i Slite med tredje barnet Mikael.
Linnéa Westberg kommer från BB till hemmet i Slite med tredje barnet Mikael.

Fortsätt läsa Linnéa, om att amma 1947

Norah, om att amma 1973

Min svärmor Norah fick sitt första barn, min sambos storebror, samma år som jag föddes, 1973.

Norah och jag lärde känna varandra när vårt förstfödda barn var fyra månader och jag kämpade med att försöka hålla liv i en amning som bara blev svårare och som snart rann ut i sanden. Jag har skrivit om mina egna amningserfarenheter bland annat härhär och här.

Svärmor och jag har flera gånger pratat om amning och flaskmatning och jag vet att hon inte har ammat sin barn. Nu är hon på besök i Sverige och jag har passat på att fråga ut henne till min bloggintervjuserie om amning under gångna decennier (tidigare intervjuer finns här, här och här).

Min första fråga till Norah lyder: Vad fick du reda på om amning och flaskmatning i förväg?

Svärmor hjälper till att mata vårt äldsta barn.
Svärmor hjälper till att mata vårt äldsta barn.

Fortsätt läsa Norah, om att amma 1973

Nancy, om att amma 1955

Nancy Törnquist fick sitt första barn 1955. Amningen, berättar hon, var krånglig och smärtsam från början. Och när familjen fick tillåtelse att börja med modersmjölksersättning blev det som att kliva ur askan i elden. Ersättningen var kontaminerad och kom att göra åtskilliga barn akut sjuka, däribland Nancys tre månader gamla bebis.

Det var lite av en slump som jag nyligen sprang ihop med 82-åriga Nancy Törnquist. Hon bor i samma hus som min mormor här i Stockholm. Jag frågade Nancy Törnquist om jag fick intervjua henne till min blogg om hur det var att få barn, amma och flaskmata under tidigare decennier (de första två intervjuerna i ämnet finns här: Mamma, om att amma 1973 och Inga, om att amma 1968).

Javisst, svarade den mycket vänliga Nancy Törnquist. Här är hennes gripande och dramatiska berättelse om att få barn 1955, i Linköping.

Fortsätt läsa Nancy, om att amma 1955