Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt

FÖRLOSSNING- OCH AMNINGSKRISEN. Flera riksmedier tar just nu upp en oerhört viktig men förbisedd följd av den stress och det krisartade läge som råder på många håll i förlossningsvården: Att många föräldrar inte på långa vägar får den hjälp som de behöver för att kunna komma igång med amningen.

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma ammar bebis på BB.

Eller hjälp och stöd vid andra sätt att mata barnet, för den delen (mer om de tankarna från mig strax).

Det stressas något oerhört på förlossningsrummen när barnet väl är ute, berättar en Stockholmsbaserad yrkesverksam barnmorska.

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma ammar bebis på BB.

”Före flytt från förlossning till eftervård/BB ska mamman ha kissat, för att förhindra komplikationer. Och barnet ska ha sugit på bröstet. Detta måste stå i journalen. Och så skriver man kanske ’har sugit’, för man har sett barnet göra det. Men har barnet verkligen sugit på rätt sätt, så att det kan komma ut någon mjölk? Det är inte alltid helt säkert”, säger barnmorskan och fortsätter:

”Det blir mycket ’quick-fixes’ vad gäller amningen. Personalen kanske aktivt tar i barnet och för det till mammans bröst, fastän forskning visar att man inte bör göra så. Att forcera amningen innan barnet är redo kan medföra att barnet inte gapar tillräckligt stort, vilket kan leda till sår på bröstvårtorna”, fortsätter barnmorskan.

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma ammar bebis på BB.

”Det bästa är att låta barnet i lugn och ro hitta till bröstet under den första timmen, och själv ta tag. Men tyvärr finns inte alltid tid till det. Vi är för stressade. Man känner att man måste få in ’har sugit’ och ’har kissat’ i journalen, så att man kan ta emot nästa födande.”

Det är vanligt att återbesök på sjukhuset sker inom den första veckan efter en födsel. Då utvärderas hur amningen fungerar. Redan då märks att föräldrarna oftast inte fått tid åt amningsstöd på förlossning och BB, säger den anonyma barnmorskan.

”Många har inte fått tillräckligt med tid. Vissa har inte de fått de bästa råden. De är stressade och ledsna och har problem med amningen som hade kunnat undvikas med mer tid och resurser.”

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma ammar bebis på BB.

Bristande amningsstöd leder inte bara till ledsna och oroliga föräldrar utan får medicinska följder också, säger barnmorskan.

”Ibland ser vi medicinska komplikationer som är en direkt följd av uteblivet amningsstöd, som gulsot”, säger hon.

Varför får bebisarna gulsot?

”Om amningen inte fungerar riktigt, alltså om barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk, då kan barnet få gulsot. Det blir ett ytterligare ökat tryck på vården när föräldrarna kommer in med en nyfödd bebis som är gul.”

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma ammar bebis på stol i köket.

Inte sällan blir det fortsatta amningsproblem vid gulsot, fortsätter barnmorskan. Vid gulsot brukar tilläggsmatning ordineras. Men många föräldrar får inget konkret stöd i hur de ska fasa ut tilläggsmatningen när barnet mår bättre. En del fastnar mot sin vilja i mer och mer ersättningsmatning och mindre och mindre amning.

Över 90 procent av svenska blivande föräldrar vill amma, enligt forskning från Karolinska institutet. Alla vill inte amma. Och en del vill delamma från början, det vill säga varva bröst och flaska. Självklart, anser jag, ska även dessa föräldrar få tid och stöd på förlossning och BB för att komma igång på bästa sätt med amning eller flaskmatning eller hur man nu väljer att göra.

Som flaskmatare eller delammare kan man till exempel behöva få reda på hur mycket bebisen behöver i början. Magsäcken är pytteliten i början, inte mycket ryms där. Det är det inte alla som vet. Den som vill delamma från början men vill kunna behålla amningen ett tag kan också behöva konkreta tips och förslag. Som att satsa på att amma mycket precis i början så att amningen får chans att etablera sig, och därefter introducera flaskan.

För här är det avgörande i sammanhanget, som alla inte känner till:

Vill man amma bör man få chans att veva igång amningen ordentligt de allra första dagarna. Detta är av allra största vikt för en fortsatt fungerande amning. Detta är inget som amningsrådgivare har hittat på utan det finns ordentligt belagt i forskning. Mycket amning de allra första dagarna är statistiskt kopplat till högre mjölkproduktion.

Stressen i förlossningsvården, amning. Alldeles nyfödd bebis på mammans bröst.

Faktum är att redan den första timmen efter en födsel är viktig för att få igång en amning som fungerar väl. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Alltså, de första dagarna är kritiska! Får man stöd då, får man igång mycket amning och en god överföring av mjölk från bröst till bebis – då har man bäddat för att amningen även fortsättningsvis ska flyta på bra. Man har bäddat för en hög mjölkproduktion.

En god mjölköverföring blir det när barnet kan ta och bibehålla ett stort tag om bröstet och suger och sväljer aktivt. Sådana saker kan BB-personal observera och utvärdera – om tid finns. Det krävs lugn och ro och lite tid för en sådan observation, den görs inte på två-tre minuter. Funkar inte amningen optimalt ska man få hjälp med hur den kan förbättras. Det som nästan alltid behövs är konkret hjälp med hur bebisen kan ges möjlighet att ta ett större tag om bröstet, så att mjölken kan flöda och föräldern slippa få ont.

Stressen i förlossningsvården, amning. Bebis tar bröstet vid amning.
Foto: Elliot Foxprince.

För att barnet ska få i sig tillräckligt med mjölk krävs dessutom ofta täta amningar i början. Rekommendationen till föräldrar som vill amma är amning vid minsta signal från barnet, gärna oftare än var tredje timme som vårdpersonal ofta nämner. Det som personalen säger är alltså att det som tumregel bör gå max tre timmar mellan amningstillfällena den första tiden.

Det är lätt att missa det där med ”max” när man nyss fött barn och ska åka hem från BB. Man hör bara ”var tredje timme” och tror att det är normen, något man ska sikta på. Det har jag och många med mig gjort, kanske för att våra mammor på sin tid fick höra att man ska amma var tredje eller fjärde timme. Men var tredje timme kan vara för sällan för en del nyfödda, särskilt de första dagarna. Mjölkproduktionen riskerar att hamna på efterkälken.

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma kramar liten bebis som precis har fötts. BB-säng med utrustning runtom.

Jag läste ett råd på en engelskspråkig amningsblogg som jag tyckte var bra: De första dagarna ska du utgå från att en vaken bebis är en hungrig bebis. Är du det minsta tveksam om hurvida barnet behöver amma eller inte, prova att amma. Det skadar aldrig att erbjuda bröstet. ”When in doubt, bring out the boob”, som jag såg någon annanstans. Här finns en lång rad tips till den som vill amma.

Amningsnappar, som en del får redan på BB för att skona onda bröstvårtor, kan vara till stor hjälp för somliga men kan också hindra en optimal mjölköverföring. Detta enligt amningsexperterna.

Stressen i förlossningsvården, amning. Pappa i BB-säng med nyfödd bebis på bröstet, sovande.

Så: Kör man igång hela ”systemet” på bästa möjliga vis de första dagarna – då det mjölkbildande hormonet prolaktion är på topp – är det som en investering inför framtiden för den som vill amma. Kan man av olika skäl inte amma de första dagarna kan man ändå stimulera brösten och hjälpa mjölkproduktionen på traven, till exempel med handmjölkning.

Omvänt: Går det knackigt de första dagarna kan uppförsbacken bli brantare än annars. Har mjölköverföringen från bröst till bebis inte funkat optimalt kan man efter ett antal dagar ha en mjölkproduktion som inte fullt ut motsvarar barnets behov.

Obs, har man för lite mjölk går det att ändra på. Man kan, om man vet hur eller får hjälp från någon som vet hur, jobba upp mjölkproduktionen. Ökningen kan ske snabbt, på några dagar. Det går att få rätsida på en amning som hamnade snett inledningsvis, det är ingalunda kört bara för att man fick en trög eller jobbig start! Det vill jag verkligen understryka. Amningsrådgivare kan vittna om otaliga föräldrar som fått styrsel på amningen efter en strulig första tid. Det kan ha varit struligt av alla möjliga skäl. Det behöver inte handla om tids- och resursbrist utan kan ha helt andra orsaker, som att barnet inte mått riktigt bra efter födseln eller föddes med ett kort tungband som behöver klippas.

Men att få upp mjölkproduktionen efter en rasslig start kan vara tufft. Det kan kräva en hel del ansträngning från en själv och stöd från omgivningen. Och man kan behöva kunnig hjälp på vägen.

Stressen i förlossningsvården, amning. Mamma ammar nyfödd bebis på BB.

Jag vet själv hur tufft det kan vara när amningen inte riktigt kommer igång ordentligt. Jag kämpade som sjutton med vårt första barn (hon på bilden ovan). Det hjälper ju inte att ens självförtroende också får sig en rejäl törn när man känner att kroppen inte ”klarar av” uppgiften att mätta barnet.  Så kände jag, i alla fall. Jag har skrivit om amningen av vårt första barn här och här, bland annat.

Och – vart ska man vända sig när man sitter och är ledsen och har ont efter en, två eller tre veckor för att ingen hjälpte en ordentligt de första dagarna? Amningskompetensen på BVC är minst sagt varierande. Just nu, i sommar-Sverige 2017, håller amningsmottagningarna, där medicinskt utbildade specialister på amning jobbar, stängt.

Stressen i förlossningsvården, amning. Nyfödd bebis i grön bärsjal på sin pappas bröstkorg, utomhus.

Det enda sättet för många att få kompetent hjälp är att söka sig till den ideella organisationen Amningshjälpen. Det är inte vettigt, anser jag, att en frivilligorganisation bestående av småbarnsföräldrar ska behöva dränkas i samtal och mejl för att samhället inte tillhandahåller vad jag anser vad en grundläggande service på denna punkt.

Dessutom ger inte Amningshjälpen medicinska råd. De flesta så kallade hjälpmammor, alltså frivilligt arbetande amningsrådgivare, har gedigen kunskap om amning och amningsteknik men inte någon medicinsk legitimation. De kan inte hjälpa en förälder som på grund av dåliga eller obefintliga amningsråd fått svåra sår, bakterieinfektioner eller bröstböld. Det enda de kan göra vid sådana indikationer är att hänvisa till vården – där de mottagningar som har överlägset störst kompetens i ämnet, alltså amningsmottagningarna, har sommarstängt på grund av resurs- och personalbrist.

Stressen i förlossningsvården, amning. Nyfödd bebis kravlar på mammans bröst, BB-säng.

Sista grejen nu: Varför inte bara mata med flaska om amningen inte fungerar? undrar kanske en del. Varför är det en sådan hets kring detta med amning, kanske andra tycker. Det finns mycket att skriva om upplevelser av hets och press, jag har gjort det bland annat här och här. Marit Olanders har också skrivit klokt om mekanismer bakom upplevelser av amningshets i sin utomordentliga bok Amning i vardagen.

Att mata med flaska är det bästa valet för en del föräldrar. En del tycker inte att det är en stor grej att gå från amning till flaska/ersättning om amningen inte fungerar. För en del kan det säkert vara en lättnad att slippa amningen alldeles oavsett. Dessa föräldrars upplevelser och önskemål ska självklart respekteras och de ska få all hjälp de behöver från vården kring tilläggsmatning, delamning och flaskmatning.

Stressen i förlossningsvården, amning. Nyfödd bebis ammar på mammans mage, BB.

För andra är det en oerhört stor sorg och stress att inte kunna amma så som man hade velat – utöver de fysiska och medicinska problem som kan uppstå när amningsstarten blir långtifrån optimal. För dessa föräldrar kan en strulande amning tära på psyket. Man kan bli ordentligt nedstämd. Strulet kan ta mycket tid och kraft och innebära att man inte fullt ut kan njuta av sin bebis den första tiden. Detta – och svallvågorna efter det – kan påverka hela familjen på ett negativt sätt. Det vet jag av egen erfarenhet. Och jag vet att jag är långtifrån ensam om den erfarenheten.

Min mamma fick dålig hjälp när hon skulle amma mig och brorsan på 1970-talet. Hon kan fortfarande bli djupt berörd de gånger vi talar om det. Och det var ändå fyra decennier sedan det hände. Så djupt i hjärteroten kan det sätta sig att vilja amma men inte få hjälp att kunna.

För mig är amning en relation, något som dagligen nuddar hjärtat och får de inblandade att må bra. När amningen funkar, alltså.

Och även om man inte älskar amningen kan den kännas viktig för en ändå.

Det är så himla nytt och ofta stressande att få bebis, särskilt som förstagångsförälder. Därför känns det så otroligt dumt och nästan elakt att spä på nyblivna föräldrars stress. Vilket man alltså gör när man säger ”Det är bra att amma!” utan att ge föräldrar någon vettig hjälp med hur de ska lyckas med det – om de så önskar.

Stressen i förlossningsvården, amning. Bebis har nyss kommit ut, vilar på mammans bröst, BB.

Jag förstår att ingen sitter bakom ett skrivbord någonstans i det offentliga Sverige och tänker elaka tankar om hur de ska ställa till det på bästa möjliga sätt för nyblivna, sköra, föräldrar. Och jag förstår att vårdpersonalen, på de avdelningar där läget stundtals är förtvivlat, sliter sitt hår för att allt ska bli så bra som möjligt.

Men hårddraget blir följden av allt detta – alltså fina rekommendationer å ena sidan och verklighetens praktik å andra sidan med tidsbrist och resursbrist – lite som om någon bad dig att bygga ett hus.

Du: ”Okej, men hur då? Var är ritningen? Och var är verktygslådan?”

Svar: ”Jaså, nä… Dem får du hitta själv. Det löser sig.”

Du (senare): ”Jag har inte byggt något hus…”

Svar: ”Jaha? Kunde du inte? Det var inte så bra. Men så blir det för en del.”

Om amning på babybaby.se:

Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar

Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen

Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)

Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)

Video om amningsteknik (11 min)

Video on breastfeeding technique (11 min)

Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)

Bildserie: Bra position och stort tag

17 supertrick när bebisen amningsstrejkar

Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)

Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!

 22 skäl att läsa på om amning innan du får barn

Video: Amma liggande (9 min)

Video: Den första bröstmjölken (10 min)

Mjölkstas!

Video: Handmjölkning (5 min)

Video: Bröstkompressioner (2 min)

Video: Hamburgergreppet (3 min)

Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)

Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning

Video: Toa-amning (amning the true story, 1)

Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips

Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen

Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!

Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress

Serie om tveksamma amningsråd:

Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?

Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)

Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:

Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947

Norah, om att amma 1973

Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973

Om mina egna erfarenheter av amning:

Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning

Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5

Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”

2 reaktioner på ”Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt”

  1. Jag börjar gråta av att läsa detta. Födde min dotter i början av april och fick en risig start på amningen. Jag har tubulära bröst och har pga detta genomgått bröstplastik, men när jag lyfte detta på MVC fick jag bara höra ”det brukar gå bra ändå”. Jag trodde på dem. Efter förlossningen fick min dotter hjälp till bröstet där hon bara låg och slickade på bröstvårtan. På BB likaså. Tillslut ringde jag efter hjälp. En stressad barnmorska förde henne till bröstet och klämde ”hamburgargreppet”. Dottern tappade taget när barnmorskan lämnade rummet. Sedan började jag få ont. Nästa barnmorska drog fram en amningsnapp och stimulerade dottern med någon ml ersättning. Nästa barnmorska blev sur när hon såg amningsnappen och klämde på med hamburgargreppet. Dottern fortsatte med att tappa greppet. Föregående barnmorska kom tillbaka och blev upprörd över att jag inte hade amningsnappen på. Samma runda nästa dag och barnmorskan som ogillade amningsnappen bokade in mig på amningsmottagningen några dagar senare. Varenda gång jag lyfte frågan om mina bröst fick jag höra ”bröstopererade brukar kunna amma”. Hemma från BB ammade jag dygnet runt men det gjorde ont, dottern var missnöjd och jag mådde dåligt. På amningsmottagningen möttes vi av en icke-entusiastisk sköterska som stank askfat. Hon tittade på dottern igenom en amning och sa ”det ser bra ut, amningen kommer att funka”. När jag återigen frågade om mina bröst kunde vara problem fick jag höra ”bröstopererade brukar kunna amma”. Väl hemma fortsatte kaoset och jag blev alltmer övertygad att dottern inte blev mätt. Tillslut började jag delamma. Dottern blev nöjd. 8 v senare valde hon helt bort bröstet och mina bröst sinade på 1 dag utan läckage eller knutor. Jag vet inte om jag skulle kunna ha ammat helt eller kanske längre om jag fått rätt stöd, men jag mådde så fruktansvärt dåligt av bemötandet på BB och att känna min mammainstinkt om att något inte funkade 100%igt men inte få gehör för det alls. Min dotter mår bra nu så det har ju slutat gott, men jag sörjer över att ha fått en sådan dålig start.

    1. Hej! Men fy vilket dåligt bemötande, vilken brist på stöd och hjälp. Vad ledsen jag blir av att läsa detta.
      Nu är mina kunskaper i högsta grad begränsade om detta, men är inte tubulära bröst ett av de fåtal tillstånd där man faktiskt vet att det finns risk för svårigheter att få upp mjölkmängden för helamning? Jag har förstått det som att tubulära bröst är väldigt ovanligt. Men att man alltså sett detta samband.
      Vad tufft att få så lite förståelse, trots alla dina försök! Förstår om detta gör ont än. Men härligt att höra att ditt barn mår bra :-).
      Tack för att du lämnade din kommentar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *