Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil

”OFFENTLIG AMNING”. Jag tror att en del av de kritiska röster som hörs om så kallad offentlig amning bottnar i missförstånd. Jag ska strax förklara mer.

Amma ute. Bebis ammas i bärsjal på parkbänk.

Men först vill jag slå fast att hela begreppet ”offentlig amning” för mig känns knasigt. Begreppet antyder att här finns något som ska placeras på skalan privat-offentligt, något som inte till fullo tål att visas i offentligheten. Tänk om vi skulle tala om ”offentligt ätande”, visst skulle det låta konstigt? För vem skulle komma på att debattera om det är passande att äta en varmkorv på stan? Eller om lunchrummet på jobbet kanske borde avskaffas så att alla anställda kan äta i enskildhet, lugn och ro?

Jag vill hellre säga amning utanför hemmet. Och ut från hemmet behöver vi alla bege oss titt som tätt. Nyblivna föräldrar, till exempel – för att söva bebis, ge bebis och oss själva frisk luft, få röra på oss, uträtta ärenden och träffa andra.

Är det någon gång man behöver komma utanför dörren är det väl som nybliven förälder. Mänsklig kontakt och fysisk aktivitet är välkänt effektiva grejer för att mota depression i grind. Och det är inte helt ovanligt att nyblivna föräldrar blir nedstämda och isolerade, till och med deprimerade.

Barn som inte är spädbarn längre har samma självklara och rättmätiga plats i offentligheten när de vill amma. Det jag försöker beskriva i det här inlägget är hur missförstånd kring de minsta barnens amning riskerar att leda till att föräldrar känner sig onödigt begränsade på ett sätt som faktiskt riskerar att gå ut över både föräldrarnas och bebisarnas hälsa.

För det blir, tycker jag, helt uppåt väggarna knasigt när det i de ”debatter” om amning som blossar upp då och då ploppar upp kommentarer som den här:

”Måste man amma sitt spädbarn precis överallt? Det är väl inte så svårt att tajma sin utflykt så att man kan amma barnet innan man går hemifrån? Och amma när man kommer hem igen? ”

Amma ute. Bebis ammas i skogen, sett ovanifrån.

Det finns visserligen små bebisar som går med på att ammas med flera timmars mellanrum, det är sant. Men snackar vi helammade bebisar är det förhållandevis få som går med på ett sådant glest schema, i alla fall under någon längre tid.

Så här: Jag tror att en del som säger så här inte riktigt förstår hur människokroppen fungerar i fråga om gäller amning och bröstmjölk.

Jag kan inte klandra dem, för det här är inget man får lära sig i skolan, direkt. Knappt ens på BB alla gånger. Och totalsumman av galna amningsråd till nyblivna föräldrar under gångna decennier är så deprimerande massiv att det är inte konstigt om folk bygger sina uppfattningar på felaktigheter och missförstånd.

För så här är det: Bebisars magar är yttepyttesmå. En alldeles nyfödd bebis mage är som regel inte mycket större än ett körsbär.

Källa: Babiesfirstlactation.com.
Källa: Babiesfirstlactation.com.

Bebismagar behöver påfyllning mest hela tiden. Otaliga ammande vittnar om att amningen i synnerhet de första månaderna kan vara otroligt intensiv. Bebisen vill vissa dagar amma så ofta att den ammande knappt hinner gå på toaletten, än mindre duscha.

Att lyckas ta sig ned på stan och fika med en kompis kan i dessa lägen te sig som en fjärran hägring, som något mycket svåruppnåeligt.

Så här gör bebisen för att säkerställa mjölkproduktionen, för att överleva! För ju mer bebisen ammar, desto mer mjölk blir det i brösten. Ibland måste bebisen ha perioder av väldigt mycket amning för att det ökande behovet av näring ska kunna tillgodoses.

Människans modersmjölk är i jämförelse med andra däggdjursarters mjölk väldigt fattig på fett och protein, väldigt lättsmält och passerar snabbt genom bebisens mage och tarmar. Det är därför som täta påfyllningar är nödvändiga. Modersmjölksersättning är inte lika lättsmält.

Amma ute. Bebis ammas i grön bärsjal på parkbänk, lite större barn sitter bredvid på bänken.Andra dagar eller under andra perioder av spädbarnstiden är det inte fullt så intensivt som jag nyss beskrev. Men det kan ändå bli rätt så tätt mellan amningarna – så pass tätt att det sällan funkar att ”amma innan man går och sedan när man kommit hem igen”.

Vill föräldern helamma, det vill säga inte ge ersättning, ja då bör barnet i möjligaste mån få amma när det vill. Annars kan det i värsta fall bildas för lite bröstmjölk, vilket i sin tur kan göra att spädbarnet inte växer som det ska.

Detta vet vi idag. Det visste man inte på samma sätt för bara några decennier sedan, till exempel när min mamma och hennes jämnåriga fick barn på 1970-talet. Tyvärr verkar den gamla förlegade kunskapen om amning och människokroppen leva sitt eget liv än idag, trots att den borde vara död, begraven och utraderad från det allmänna medvetandet.

Amma ute. Kvinna ammar bebis stående, med bebis i grön bärsjal i stadsmiljö.

De som fick barn fram till för några decennier sedan fick höra att det ska gå tre eller fyra timmar mellan varje amningstillfälle. Barnets mage måste ”vila” mellan amningstillfällena, sades det. Mammor och pappor fick höra att täta amningar ger magknip och bortskämda ungar, att lite skrik tränar lungorna och att brösten bör ges chans att ”fyllas på ordentligt” mellan varje måltid.

Allt det är fel. Det finns givetvis enskilda fall när man kan välja att göra på ett visst vis, men som generella bud är ovanstående helt felaktiga. Tack vare forskning och erfarenhet vet man nu att uppmaningar om att låta det gå tre-fyra timmar mellan varje amningstillfälle är ett ganska säkert sätt att paja mångas amning på. Det är helt enkelt för sällan för väldigt många. Mjölkproduktionen får ingen vettig chans att hänga med barnets ökande behov av mjölk.

Amma ute. Bebis ammar i förälders knä, föräldern sitter på gräsmatta utomhus, vår.

Amningen blir kanske inte problemfylld den första månaden. Men månad två eller tre kan mjölkproduktionen till följd av den schemalagda matningen börja sacka efter så pass mycket att barnet inte växer tillfredsställande.

De uppdaterade råden är att amma, amma, amma. Amma vid minsta pip, gärna ännu oftare – särskilt den allra första tiden då amningen ofta är en skör och lättstörd process.

En bebis har alltid ett gott skäl att komma till bröstet, brukar amningsrådgivare säga. Det kan vara behov av tröst eller sömn. Alla skäl är lika giltiga och oavsett vilket skälet är gynnas mjölkproduktionen av barnets sugande. Amningsrådgivare hävdar också numera att täta amningstillfällen inte är ett recept för magknip. Vi människor är däggdjur vars avkomma som huvudregel får bästa möjliga utveckling och tillväxt av att dia ofta. Att ett spädbarn stundtals vill till bröstet flera gånger i timmen är inget ovanligt eller konstigt.

Amma ute. Bebis med blå luva ammas i bärsjal utomhus, mamman går på gata.

Den som ifrågasätter detta beteende hos en medmänniska och hennes lilla unge med kommentarer som ”Det är för att hon ammar hela tiden som hon får magknip”, ”Ska han äta nu igen, han åt ju nyss?” eller ”Låt henne inte ligga och småsnutta stup i kvarten” gör alltså inte sin ammande medmänniska en tjänst.

Att brösten skulle behöva tid för att ”fyllas på” mellan varven stämmer inte heller. För principen är enkel: Ju mer och ju oftare du ammar, desto mer mjölk får du. Ju mer mjölk som lämnar brösten, desto mer produceras. Ju mindre du ammar, desto mindre mjölk får du. Att brösten är fulla och spända, vilket de i regel blir av flera timmars utebliven amning, ger högre tryck i mjölkgångarna vilket i sin tur signalerar till kroppen att skruva ned på takten i mjölkmaskineriet.

Det är ett supersmart system (som förvisso inte alltid fungerar helt optimalt) som säkerställer att förälderns bröst förses med precis så mycket mjölk som efterfrågas. Inte för mycket – det ger mjölkstockningar och annat elände – och inte för lite.

Amma ute. Mamma ammar bebis utanför kyrka, på gräs. Större barn sitter i gräset bredvid.

Och det där med att lite skrik tränar lungorna, det är naturligtvis också nys. Den som en gång hittade på detta gjorde det säkert för att skona sig själv från att känna empati med ett litet ledset barn.

Man kan fråga sig varför råden var så knasiga under många, många, årtionden i vårt land, med oräkneliga havererade amningar (och av hunger gallskrikande bebisar) till följd. Kortfattat tycks det handla om läkare som vid 1900-talets början såg sig nödgade att reglera detta med kvinnokroppen och spädbarnsutfodring. De sågade totalt den praktiska kunskap om amning som hade förmedlats genom kvinnogenerationer. Nu skulle detta oreglerade område styras upp. Att det blev med regler som var helt uppåt väggarna fel är ju bara supertragiskt.

Ledsamt är det också att den nya kunskapen, som började spridas på 90-talet någon gång, inte verkar ha nått ut vare sig till stora delar av befolkningen eller till alla i vården. Till och med på BB och på BVC händer det än idag att nyblivna föräldrar som vill helamma får råd att amma på vissa bestämda klockslag, att bara amma ett visst antal minuter på varje bröst, att ”låta brösten fyllas på” mellan amningstillfällen och så vidare. Råd som alltså sällan hjälper utan mer sannolikt stjälper.

Amma ute. Bebis ammas vid bord på McDonalds.

Innan vi avslutar måste jag bara ”debunka” ytterligare två – i mitt tycke – missförstånd i den så kallade debatten om så kallad offentlig amning.

Så här lyder påbud som vissa slänger ur sig hit och dit – det första är orealistiskt och det andra bygger på ett felaktigt antagande:

”Man kan väl sköta det lite snyggt. Lägga en filt över så att man inte ser bröstet. De som ammar offentligt med stil, diskret, har jag inga problem med.”

Och: ”Föräldern kan väl gå åt sidan så att barnet får lite matro.”

Amma ute. Bebis vid bröst, inomhus.

För det första: Det inte alltid möjligt att amma med en filt eller sjal över bebisen. Jag försökte en massa gånger när jag var nybliven förälder, men det funkade rakt inte. Och jag vet att jag inte är ensam om den erfarenheten.

Det är mycket meck med amningen i början, det ska gudarna veta. Barnet ska hållas på ett visst sätt och gapa stort så att det inte blir sår på ens bröstvårtor och så vidare. Bebisen kanske gapar lovande för att sedan knipa igen – och så är det bara att börja om. Med en allt mer frustrerad bebis och en allt mer svettig förälder där i cafésoffan. Lyckas man mot förmodan dra för den där scarfen kan jag lova att den glider av efter tio sekunder när man sträcker sig efter kaffekoppen. Och många bebisar ser den där filten eller scarfen som sin fiende. De fäktar och protesterar högljutt om man ens kommer på tanken att täcka över dem.

Amma ute. Bebis ammar i skogen, äldre barn petar på bebisens huvud.

Om bara amning ninja-style ska få vara tilllåten – alltså när föräldern är så rutinerad att ingen ens hinner se skymten av hud eller bröstvårta innan barnet ligger och klunkar förnöjt – ja, då blir det väldigt besvärligt för väldigt många.

Jag har jobbat upp lite ninja-skills vid det här laget, men det tog tre barn att nå dit. Så länge ska man inte behöva vänta innan man är tillåten en plats i offentligheten! Amning är svårt, särskilt i början. Min stilla bön till er alla därute: Ha lite tålamod med föräldrar, snälla ni, låt dem få amma i ert tycke o-stiligt också.

För det andra: Bebisar kan förvisso genomgå strulfaser när de bara vill ammas i nedsläckta rum. Men att säga att bebisar som huvudregel vill ha lugn och avskildhet vid amning tror jag är fel. Det är i alla fall min egen erfarenhet – ni får gärna bidra med era. Mina bebisar har ammat som lugnast och med minst stök när det händer mycket spännande kring dem. Just nu ammar jag vår yngsta framför Barnkanalen när han är hungrig men rastlös. Det fungerar kanon. Ett café med liv och rörelse eller en busshållplats hade funkat lika bra.

Amma ute. Bebis ammar i bärsele framför teve.

Är du nybliven förälder, var för guds skull inte rädd för att ge dig ut och mata ditt barn utanför hemmet, vare sig det är med flaska eller bröst!

Ju mer du ammar/flaskmatar ditt barn öppet (jag har förstått att även flaskmatande kan råka ut för kritik från okända) desto mer vardagligt kommer det att kännas och desto mindre kommer du att bry dig om risken att någon möjligen skulle störa sig.

Själv var jag som nybliven förälder nervös över att amma utanför hemmet. Nu, med tre barn, struntar jag fullständigt i möjligheten att någon därute skulle kunna störa sig på mig och påpeka något negativt.

Skulle någon mot all förmodan vara dryg mot mig skulle jag gladeligen ge svar på tal och ge en föreläsning om amningens fysiologi. Men jag har aldrig hittills fått en endaste sur blick eller dum kommentar när jag har ammat utanför hemmet. Har jag fått någon reaktion så är det varma leenden, från helt okända.

Amma ute. Mamma med bebis i bärsjal eller bärsele, utomhus, vår.

Tack Marit Olanders, författare till boken Amning i vardagen (som jag varmt rekommenderar till alla som vill amma), för hjälp med faktakoll av detta blogginlägg! Tack även till Marie Engfors för läsning och korr!

Om amning på babybaby.se:

Amma eller pumpa på jobbet – här är dina rättigheter
Pumptips till dig som ammar och jobbar

Byta bröst – ett sätt att öka mjölkproduktionen

Lista: De fem mest förvirrande sakerna om amning (och hur man begriper sig på dem)

Video: Bebis hittar bröstet på egen hand efter födseln (19 min)

Video om amningsteknik (11 min)

Video on breastfeeding technique (11 min)

Video: Tillbakalutad amning, ”laid back” (11 min)

Bildserie: Bra position och stort tag

17 supertrick när bebisen amningsstrejkar

Video: Aktiv amning, 4 knep för mer mjölk i bebismagen (7 min)

Kvällsoro, maratonamning och magknip: 17 akut-tips!

 22 skäl att läsa på om amning innan du får barn

Video: Amma liggande (9 min)

Video: Den första bröstmjölken (10 min)

Mjölkstas!

Video: Handmjölkning (5 min)

Video: Bröstkompressioner (2 min)

Video: Hamburgergreppet (3 min)

Video: Nyfödd sväljer bröstmjölk (2 min)

Amning och ont i ryggen – mina åtta bästa tips för skönare amning

Video: Toa-amning (amning the true story, 1)

Tillbaka till helamning – expertens bästa tips
Amma mer och tilläggsmata mindre – här hittar du pepp och supertips

Caroline: ”Så började vi helamma igen”
Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil
Amningsbilder som ljuger
Stöd Amningshjälpen

Jag har fått ett fint pris, Bröstpriset 2016!

Därför älskar jag amningsmottagningen
Tänk på detta, BB och BVC!
Glädje och ilska på amningskonferens
Amningskurs till alla som vill!

Varför stressen i förlossningsvården pajar amningen – och varför detta är viktigt
Nyblivna föräldern Maria om amning i förlossningskrisen: Jag grät av stress

Serie om tveksamma amningsråd:

Amma på samma bröst två gånger på raken – bra amningsråd?

Serie om vanliga ”jobbiga grejer” vid amning:
När bebisen vill amma precis jämt (jobbiga grejer vid amning, del 1)
Sprängfyllda och läckande bröst (jobbiga grejer vid amning, del 2)
När det gör ont att amma (jobbiga grejer vid amning, del 3)
När bebisen favoriserar ett bröst (jobbiga grejer vid amning, del 4)
När bebisen amningsstrejkar (jobbiga grejer vid amning, del 5)

Intervjuserie om att föda barn och amma ”förr”:

Ulva, om att amma 1949
Linnéa, om att amma 1947

Norah, om att amma 1973

Nancy, om att amma 1955
Inga, om att amma 1968
Mamma, om att amma 1973

Kvinna har liten bebis mot sin axel, utomhus.
Foto: Elliot Foxprince.

Om mina egna erfarenheter av amning:

Det hade jag velat veta om amning
Amningsförtvivlan och amningspress
Nytt barn, ny amning

Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 1
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 2
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 3
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 4
Vi har fått en baby! Amningsdagbok, del 5

Empati kan inte ersätta amningskunskap
Jag störde mig på ammande mammor
Varför jag ammar ett barn som inte är bebis
Video: Därför ammar jag min tvååring (2 min)
Två barn vid bröstet! Om att amma syskon i olika åldrar
Trebarnsmamman Lisen ammade på stranden: ”Ingen sa någonting”

5 reaktioner på ”Därför ammar vi ute – och inte alltid med stil”

  1. Mitt spädbarn är väldigt nyfiken och släpper bröstet helt för att se vad som händer, självklart drar han bort eventuella hider som filtar eller sjalar först! Svårt att inte råka visa lite hud då!

    Sen skulle jag vilja ha siffror på hur mycket mindre syre det blir för en baby som är inpackad totalt? Det finns många exempel på dödsfall med barn alltför mycket nedpackade i felaktigt använda bärselar i det pryda landet i väster, samt barn i barnvagn soliga dagar med fiilt för öppningen (lika som barn sovande i bil med sol på).

  2. Vad jag önskar att jag hade hittat hit tidigare! Min son som nu är 3 månader skrek sig igenom sin första månad i livet. Jag fick höra på BB att barn ska äta med 3-4 timmars mellanrum. Nu ville min lilla äta typ hela tiden så vi försökte få det till typ 1 gång i timmen iallafall. Han skrek och var missnöjd hela tiden, förutom när han ammade, det var helt fruktansvärt vad ledsen han var! Jag pratade med bvc om det här och hon sa att han hade magknip och att vi skulle amma mer sällan för att magen skulle få vila, hon tipsade om att gå ut och gå eller annat som får honom att vilja äta mindre.
    Nu i efterhand ångrar jag så mycket att jag inte gick efter min egen magkänsla, att han var hungrig och jag ville ge honom bröstet mest hela tiden.
    Fy för dålig självkänsla och misstro till sig själv, och fy för vården som inte vet bättre än att felinformera osäkra nyblivna föräldrar 🙁

    1. Hej och tack för din kommentar! Vad tråkigt att det blev så jobbigt för er i början. Jag känner igen det du skriver en del, även om jag inte fick rådet att dra ut på amningar. Dock känner jag igen känslan av att få extremt lite användbar information (både i förväg och senare, efter födseln) om hur man kan trösta ledsna små bebisar och att det faktiskt är helt normalt om bebisen vill ha supermycket närhet, inte har lust att ligga för sig själva och så vidare. Hoppas att det har lättat för er nu!

  3. Hej!
    Jag läste precis ditt inlägg om ”offentlig” amning och dagen känns plötsligt lite enklare. Jag helammar min dotter som är 11 veckor gammal. Hon har enligt BVC en svag viktuppgång, i snitt har hon gått upp 100 gram i veckan, senaste veckan 70 gram och veckan innan det 40 gram.
    Jag har börjat med mjölkfri kost. Utöver detta har BVC rekommenderat att jag ger henne mjölkfri ersättning utöver amningen samt att jag ska amma mer sällan ca var tredje timme istället för som nu när jag ammar på hennes signaler (ibland flera gånger i timmen). Ju mer jag läser om amning desto mer normalt ter sig hennes sätt att äta. Hon bör få äta obegränsat och inte var tredje timme (har fortsatt amma på hennes signaler och inte tagit BVC:s råd). Kändes skönt att läsa ditt inlägg då jag även fått råd som att låta hennes mage vila samt amma max 20 min per bröst. Känns mer logiskt att barnet själv ska få bestämma. Så tack för ditt inlägg. Har du några tips till mig gällande hennes viktuppgång? Finns det något jag kan göra för att öka hennes vikt…?
    Med vänlig hälsning,
    Johanna

    1. Hej! Förlåt sent svar, det har varit lite mycket här :). Öka vikten finns det många sätt att göra på. Växla bröst så fort barnet slutar klunka och svälja aktivt, t ex. Jag har en text om det: ”Byta bröst, ett sätt att öka mjölkproduktionen”. Har du möjligen sett den? Där finns också länkar till andra relevanta blogginlägg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *