Kicki: ”Läkaren frågade om jag hade slappa bröst”

AMNINGSBERÄTTELSER. Rätt ofta kommer jag, via denna blogg, i kontakt med föräldrar som hade behövt mer stöd av vården i sin amning. En del tycker att ett visst stöd funnits, men inte tillräckligt. Andra upplever sig illa behandlade och tycker att vården har försvårat eller rentav förstört deras amning. Sedan finns det förstås andra som får ett bra stöd och inte upplever amningsproblem, men jag hör antagligen oftare av dem som det har varit jobbigt för.

Här nedan berättar 32-åriga Kicki Söderstedt om hur det var att få barn och börja amma i Stockholm 2018. Amningen har varit allt annat än lätt, säger hon. Att hon fortfarande ammar sin bebis beror till stor del på egen envishet. Hon berättar att bemötandet från vården vad gäller amningen har varierat kraftigt: Allt från nedlåtande och felaktigt till kompetent och stöttande. Läs Kicki Söderstedts amningsberättelse, den kommer här!

Se även: Kicki: ”Så ammar jag med tillmatningsset” (text och video).



Första dagarna

Amningsproblemen började redan på BB, säger Kicki Söderstedt, som bor i Stockholm med sin man och sonen Edward, nu nio månader gammal.

”När Edward föddes var han väldigt trött. När han hade gått ner 0,1 procent mer än deras riktlinjer blev de angelägna om att vi skulle ge honom ersättning i kopp.”

Vad tänkte du om det?

”Jag blev väldigt ledsen eftersom jag hade sett fram emot att amma. Jag var rädd att ersättningen skulle göra att mjölkproduktionen inte stimulerades. Jag tyckte också att det var hemskt att se hur min bebis fick matkoma och såg drogad och däst ut av ersättningen. Mättnaden från ersättningen gjorde också att Edward ännu mer tappade motivationen att snutta och det allt slappare taget gjorde att jag började få sår på brösten. Han fick också ont i magen av ersättningen”, säger Kicki Söderstedt.

En ammande som tilläggsmatar och vill återgå till helamning behöver ofta en tät stimulans av brösten under de dagar som tilläggsmatningen pågår för att inte riskera att hamna i en svacka i mjölkproduktionen. Läs mer om det här: Amningsexperten: ”Glöm inte brösten vid tilläggsmatning”.

Det här nämndes dock inte på BB, säger Kicki Söderstedt.

”Nej, ingen sa ett ord om att jag behövde stimulera mjölkproduktionen för att kompensera för tilläggsmatningen. Vi hamnade på efterkälken med amningen redan från början.”

”Frågade om jag hade slappa bröst”

Några dagar efter födseln var den nya familjen på återbesök på BB.

”Läkaren var inte nöjd med viktuppgången och frågade om jag hade slappa bröst”, säger Kicki Söderstedt.

Hon fortsätter:

”Läkaren menade att det var ett bevis för att jag producerade dåligt med mjölk och beskrev hur mycket bebisar vid en vecka ska få i sig om de får ersättning istället. Dessutom ansåg läkaren att eftersom jag producerade så lite mjölk behövde Edward få större kvantiteter ersättning och då kunde vi lika gärna övergå till att använda nappflaska istället för kopp.”

Sa läkaren att du hade slappa bröst och därmed producerade för lite mjölk?

”Ja. Och jag fick absolut inte lägga min upprörda bebis vid bröstet när vi var på väg från den läkarens rum! Sådant fick vi vänta med tills vi satt i väntrummet igen.”

Hur upplevde du allt detta?

”Jag blev otroligt stressad av vikthetsen som utvecklat sig. Jag kunde knappt umgås med min son ett tag. Vår anknytning blev lidande den här första tiden. Jag tappade kontakten med min lyhördhet och fick svårt att veta hur jag skulle tillgodose Edwards behov. Jag försökte ändå trappa ner ersättningen långsamt, som jag hade blivit instruerad av en barnmorska på BB-mottagningen. För mitt mål var trots allt fortfarande att helamma.”

”Jag bröt ihop på BVC”

På en kontroll på BVC vid en månads ålder var det dags att träffa en läkare igen, säger Kicki Söderstedt.

”Inte heller denna läkare var nöjd med viktutvecklingen och frågade hur ofta bebisen åt. Jag sa att min son ville äta mest hela tiden. Läkaren ansåg då att jag la ned alldeles för mycket tid på att amma och menade att tiden jag la ner bevisade att jag inte producerade tillräckligt. Läkaren sa att all denna amning inte gav brösten en chans att fyllas på så att min bebis skulle kunna äta sig mätt.”

Vilka råd gav läkaren?

”Jag skulle mata min son varannan timme, amma max fem minuter på varje bröst och därefter ge Edward ersättning tills han var nöjd. Jag visste att detta var en direkt kontraproduktiv rekommendation för att öka mängden bröstmjölk. Så jag försökte fråga om läkaren hade någon plan för hur jag skulle kunna trappa ner ersättningen.”

Fick du det, en plan?

”Nej. Svaret jag fick från läkaren löd ordagrant så här: ’Ja, ni mammor, ni är så måna om att amma, men jag bryr mig inte om vad han äter så länge han går upp i vikt.'”

Hur reagerade du på det?

”Jag bröt ihop. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig den krassa attityd som tydligen finns kring amning inom barnläkarkåren. Efter den upplevelsen var jag väldigt traumatiserad och stressad.”

”Mjölken sinade”

Missriktad välvilja i form av ”goda råd” från närstående kring amningen förvärrade situationen ytterligare, säger Kicki Söderstedt.

”Efter ett par veckor hade min mjölk sinat helt. Jag hade nått botten och lyckades då äntligen samla ihop kraft att ta kontakt med amningsmottagningen Amsak här i Stockholm för att se vad som kunde räddas innan jag gav upp.”

Tillmatningsset!

Efter några besök på amningsmottagningen då olika handlingsalternativ utreddes blev tillmatningsset lösningen som möjliggjorde för Kicki Söderstedt och Edward att fortsätta amma.

I det här blogginlägget kan du se hur Kicki och Edward ammar med ett tillmatningsset, som är en särskild typ av amningsfrämjande lösning för tilläggsmatning.

Det är en enkel konstruktion: En flaska som innehåller bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning samt en tunn slang som löper från flaskan till barnets mun i samband med amning. Barnet tilläggsmatas alltså samtidigt som det ammar, vilket stimulerar den ammandes mjölkproduktion. Denna lösning minskar också risken för så kallad tuttförvirring eftersom den inte inbegriper något sugande på nappflaska. Se mer här: Video: Amma med tillmatningsset (9 min).

Kicki Söderstedt:

”Vi lyckades dessvärre aldrig etablera amningen helt igen, speciellt inte efter den varma sommaren då min son låg konstant och snuttade. Skillnaden mellan hans efterfrågan och mitt utbud var så stort att jag hela tiden låg på efterkälken. Jag lyckades aldrig komma ikapp. Han var också omotiverad att suga om inte det starka flödet från slangen och smaken av ersättningen fanns där.”

Du fortsatte ändå med tillmatningssetet, varför?

”Med hjälp av tillmatningssetet kunde jag erbjuda Edward varje droppe bröstmjölk som jag producerade. Att amma med tillmatningssetet var också läkande för Edwards och min anknytning. Det hade varit svårt med anknytningen före dess på grund av all stress och bristfällig hjälp. Nu när Edward och jag har använt tillmatningssetet så pass länge så är den en slags amningsaccessoar som min son förväntar sig ska vara med vid våra mysstunder när han är hungrig och sugen.”

Amning med tillmatningsset är som en hybrid mellan amning och flaskmatning – med bådas fördelar och nackdelar, säger Kicki Söderstedt.

”Jag får oxytocinpåslaget med amningsdelen och en närhet som är mycket mer intim än med ren flaskmatning. Jag vet också att Edward får i sig en del stamceller, vita blodkroppar och annat via bröstmjölken. Ersättningen i sin tur gör att jag till viss del kan vara medveten om hur mycket han får i sig. Det kändes viktigt när han hade vikt att ta igen.”

”Njuter av vår närhet så länge jag får”

Sedan långt före graviditeten har Kicki Söderstedt haft en föreställning om att hon ska amma sina barn i två år, säger hon. Det har hennes svägerska nämligen gjort.

”Nu har jag nog inte längre några egentliga åsikter om hur länge jag ska hålla på och amma Edward. Alla de bäst före-datum som jag har satt sedan min son föddes har vi liksom passerat så jag har slutat att sätta upp mål och deadlines.”

Hon fortsätter:

”Numera har Edward inte alls samma behov av att snutta och älskar vanlig mat så ett avslut kan komma snabbare än vad jag föreställde mig från början också. Istället gäller det främst att vara lyhörd inför vad min son behöver och hans önskningar. Jag njuter av vår närhet så länge jag får.”

”Han tindrar med ögonen och fnittrar”

Nu när Edward är nio månader gammal ammar han med tillmatningssetet två-tre gånger om dagen, säger Kicki Söderstedt.

“Han ligger till så pass bra viktmässigt nu att vi har kunnat trappa ner ersättningstillfällena väldigt mycket. Däremot ammar vi nog oftare nu igen sedan vi lärde oss att amma i bärsjal när Edward var sju månader. Bärsjalen hjälper också i amningen när han är lättdistraherad.”

”När han är snuttsugen och vet att han ska snart ska få amma så kan han tindra med ögonen och fnittra förväntansfullt. Jag tror inte att detta skiljer sig särskilt mycket från amning eller ens från flaskmatning för den delen.”

”Jag och mina bröst räknas

Make och svärmor har försökt att mata Edward med nappflaska de dagar som Kicki, som pluggar, inte är hemma.

”Men tydligen så är det bara äkta vara som gäller för min lille gourmet. Han vill hellre ha tutte än flaska. Det är kanske lite opraktiskt med det gör mig ändå ganska belåten. Jag och mina bröst räknas fortfarande!”

Vill inte bli misstänkliggjord

Blir det fler barn kommer Kicki Söderstedt och hennes man att vara på sin vakt gentemot vården, säger hon. I alla fall delar av den.

”Nu när vi är medvetna om hur det kan fungera i sjukvården har jag förhoppningar om att situationen kommer se väldigt annorlunda ut. Jag försöker ha en öppen inställning till amning nu men naturligtvis så hoppas jag på att jag får en smidigare start och en bättre upplevelse med nästa barn.”

Kommer du att förbereda dig på något särskilt sätt?

”Jag kommer vara i kontakt med min barnmorska på Amsaks amningsmottagning redan under graviditeten för att diskutera hur jag kan vara proaktiv med amningen från början. BB får inte bli involverad och jag kommer inte närvara under fler besök med barnläkare. Jag hoppas att jag på det här sättet slipper bli misstänkliggjord för att jag försöker amma min bebis. Tillmatningssetet och den ersättning som fungerade för Edward kommer antagligen få följa med till BB för säkerhets skull.”

Mer läsning

Amningsexperten: ”Glöm inte brösten vid tilläggsmatning”.

Kicki: ”Så ammar jag med tillmatningsset” (text och video)  

Tillbaka till helamning – expertens bästa tips  

Video: Amma med tillmatningsset (9 min)  

Amningsvänlig tilläggsmatning, här är expertens tips! 

Mamma och jag 1973.

Intervjuserie om amning ”förr”:

Mamma, om att amma 1973  
Norah, om att amma 1973  
Inga, om att amma 1968   
Ulva, om att amma 1949   
Nancy, om att amma 1955  
Linnéa, om att amma 1947  

2 thoughts on “Kicki: ”Läkaren frågade om jag hade slappa bröst””

  1. Det är så ledsamt att läsa att det går så långsamt framåt och ibland helt baklänges med råden om amning från vården.

    Min nr 4 gick oxå ner lite för mycket i vikt på BB. Den BM upplevde jag som hotfull. Jag var trött och sliten efter akut snitt. Blev paff över hennes hårda sätt och sa ingenting. Då säger hon att de kommer att mata mitt barn om hon inte går upp i vikt!

    Dagen efter var den snälla BM tillbaka. Jag tror jag sårade henne lite när jag krävde att få prata med en från amningsmottagningen. En snäll, lugn och erfaren BM kom och sa att vår amning såg bra ut! Den lilla viktnedgången viftade hon bort och sa att om vi forsätter så här fint så är det inget problem.

    Det är så himla fel och galet och sjukt att en vårdanställd kan och får bete sig på det sättet. Att fullkomligen slå ner en i skorna.

    Det är tur att ni som informerar om amning (och dessutom ideellt) finns!!!

    1. Jag förstår verkligen inte varför man behöver vara hård i tonen mot en ny förälder? Så himla onödigt. Den ”förmildrande” förklaring jag kan tänka mig är okunnighet. Om man som vårdgivare inte riktigt förstår amning så kanske man får lite panik om barnet inte går upp i vikt och ammar enligt ”regelboken”. Ingen vill ju medverka till att en bebis far illa. Då blir man kanske rädd och får en hård ton av det. Eller så är man bara okänslig och/eller otrevlig, sådana typer finns ju också (även om jag själv enbart stött på trevliga barnmorskor). Eller en kombo av allt plus stress på jobbet.
      Vad bra att du krävde att få kontakt med amningsmottagningen! Bästa du kunde ha gjort, ju! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *