Nytt barn, ny amning

När vi fick vårt första barn för snart fyra år sedan visste jag att jag ville amma barnet. Amningen gick inte som jag hade velat och det har jag skrivit om i inläggen ”Det hade jag velat veta om amning” och ”Amningsförtvivlan och amningspress”.

Två år senare fick vi vårt nästa barn. Jag vill berätta min historia om hur amningen denna gång kom att fungera väldigt mycket bättre för oss. Jag påstår inte att vår historia är allmängiltig, men min förhoppning är att våra erfarenheter på något sätt ska kunna vara till stöd för blivande föräldrar som önskar att amma.

Varför det gick bättre med barn nummer två kan sammanfattas i: Vi var mer pålästa, vi visste var vi kunde söka experthjälp – och förstod vikten av att inte vänta med att söka hjälp.

Fortsätt läsa Nytt barn, ny amning

Amningsförtvivlan och amningspress

Bilden ovan togs fyra dagar efter att vårt första barn hade fötts. Vi var på återbesök på BB, ett rutinbesök.

Sjuksköterskan vi fick prata med frågade om amningen, som jag väldigt gärna ville få att fungera men som inte kändes bra, trots mängder med olika råd under de första tre dagarna på BB.  Det gjorde ont när jag ammade och jag hade sår kring bröstvårtorna, trots BB-personalens bedyranden om att amningen ”såg bra ut”. Jag tvivlade på min förmåga att kunna producera tillräckligt med mjölk och vi hade därför redan gett några portioner bröstmjölksersättning på flaska.

Jag minns sköterskan som varm och empatisk i sitt bemötande av oss. Tyvärr var inte hjälpen med våra amningsproblem de som vi hade behövt.

Fortsätt läsa Amningsförtvivlan och amningspress

Det hade jag velat veta om amning

Där var man, glad och gravid i nionde månaden – och utan koll på någonting överhuvudtaget.

Eller jo, lite koll hade jag. BB-väskan var packad efter månader av research på internet och innehöll sådant som ett par gigantiska bindor, nättrosor för att hålla nämnda hygienartiklar på plats, kamera, laddare till kameran, toalettsaker, amningslinne, amningsbehå, papper om min blodgrupp, papper från mödravårdscentralen samt dillchips (mitt tillval).

Hemma fanns också en mängd saker införskaffade efter många kvällars läsning på föräldrasajter: En bok om mental förberedelse inför förlossningen, febertermometer, spjälsäng, bärsjal, barnvagn, skötbord, blöjor, bebiskläder, amningskläder, babystol, pärm med viktiga papper – och så vidare.

På smällen - för första gången.
På smällen – för första gången.

Jag visste att jag gärna ville amma. Men det där med amning hade jag ingen koll på – överhuvudtaget. Inte barnets pappa heller.  Vi fattade inte ens att vi var totalt okunniga.

Fortsätt läsa Det hade jag velat veta om amning

Bära barn – bästa grejen

Redan innan vi fick vårt första barn visste jag att jag ville bära barnet i bärsjal och bärsele. Pappan till barnet var inte sen att hänga på och har burit både barn ett och två i bärsjal i princip dagligen under småkidsens första år i livet.

Första barnet både ammades och matades med modersmjölksersättning i flaska under sitt första halvår – inte sällan när vi var ute på promenader och äventyr, vilket syns på bilden till det här inlägget.

Barn nummer två ammades helt, utan tillägg. Denna gång fick jag in ännu bättre bättre snits på ”mat på språng” och kunde amma precis var som helst – i halv snöstorm, i mataffären, på buss och spårvagn – med en nöjd liten plutt innanför bärsjalen eller selen.

Inläggen i den här bloggen är tänkta att handla om att bära barn och om att amma, ibland i kombination. Amning samt bärande i sjal och sele är grejer som kan kräva mer eller mindre övning och trixande innan de funkar riktigt bra.

Fortsätt läsa Bära barn – bästa grejen

Bloggtips om amning och om att bära barn