VIDEO OM AMNING I BÄRSELE. Amma liten bebis i bärsele, går det? Javisst! I den här videon, där jag har filmat mig själv och sex veckor gammal bebis, ger jag tips. Du får även förslag på hur du kan klä dig inför amning utomhus vid kyligt väder.
Fortsätt läsa Video: Amma liten bebis i bärsele, inomhus och utomhus (10 min)
AMNINGSFUNDERINGAR. Min blogg och jag har hamnat på ett uppslag i tidningen Vi Föräldrar.
Skoj! Jag hoppas att det framgår av artikeln att jag inte försöker pracka på någon detta med amning. Huruvida jag lever upp till det får denna bloggs läsare avgöra. Jag hoppas att jag gör det.
Jag känner starkt för amning – för egen del och för dem som liksom jag själv har velat och vill amma. Men i samma andetag betonar jag gärna, närhelst jag kommer åt, rätten till den egna vuxenkroppen. Jag tycker att jag som nybliven förälder bör utrustas med bra verktyg från vårdens sida att kunna använda min kropp till att amma mitt barn om det är min önskan.
I den här texten funderar jag över vänlighet i vården – och hur vänlighet och empati inte inte är nog. Det måste finnas kunskap också. För mycket vänlighet på bekostnad av kunskap kan till och med lägga extra mycket krokben för en. Så har jag upplevt det, i alla fall.
Fortsätt läsa Empati kan inte ersätta amningskunskap
AMNING. Visste du att brösten några dagar efter ditt barns födsel kan svullna upp till bisarra proportioner, kännas som om de är fyllda med betong ända upp till armhålorna, se mer kantiga än runda ut – och göra riktigt ont?
Visste du att du även kan få feber och frossa på kuppen? Och att allt detta i de allra flesta fall är något helt normalt som oftast är överstökat inom ett par dygn? Och att det här kan drabba även den som inte har ammat en endaste gång efter födseln?
Mjölkstas kallas det. Detta tillstånd inträffar när den mogna bröstmjölken ”rinner till”. Det brukar inträffa någonstans runt tre till fem dygn efter födseln. I det här blogginlägget får du veta mer om mjölkstas – och vad som kan lindra besvären om du känner dig ruggig och öm.
VIDEO OM DE FÖRSTA DAGARNAS AMNING. Jag önskar att jag hade haft informationen i denna video innan jag fick barn. Eller att jag hade fått den vid något tillfälle under våra tre dagar på BB.
Hade jag vetat mer om den första bröstmjölken, den som kommer de första dagarna, hade jag sluppit rätt mycket nojor. Det är jag övertygad om så här i efterhand.
Jag hade förmodligen inte i panik börjat ge tillägg direkt efter hemkomsten från BB i övertygelse om att min mjölk inte räckte (den räckte gott och väl, men det vågade jag inte tro på eftersom jag inte kände till grundläggande fakta).
BILDSERIE OM ATT AMMA I BÄRSELE. Här är en bildserie där jag visar jag hur jag gör när jag ammar min halvårsgamla bebis i bärsele. Här finns en video också. Och här finns en till!
Det går självklart bra att amma mindre bebisar i bärsele också. Då kan man få sänka selen lite ytterligare inför amning, särskilt om man fortfarande har ett så kallat spädbarnsinlägg inuti bärselen. Med en liten skrutt behöver man också vara ännu mer noga med att ständigt erbjuda bebisen stöd bakom nacken vid amning.
Tips! Efter bildserien får du några specialtips om hur du ammar i sele med små respektive stora bröst, för man kan behöva göra på lite olika sätt beroende på hur ens egna bröst är funtade.
AMNINGSVIDEO. Hamburgergreppet är ett enkelt knep som kan underlätta vid amning. I den här videon visar jag hur det kan gå till.
Hamburgergreppet innebär att man klämmer åt om bröstet så att det blir tillplattat precis innan bebisen ska börja amma. Susanne Gräslund som är hjälpmamma, det vill säga ideellt verksam amningsrådgivare vid Amningshjälpen, förklarar:
I ett tidigare blogginlägg intervjuade jag min mamma. Jag bad henne berätta om de knäppa amningsråd som hon fick på BB när jag var bebis. Vill du kan du läsa intervjun här: Mamma, om att amma 1973.
De råd som gavs då på 70-talet, säger mamma, var väldigt stressande. Barnet skulle vägas stup i kvarten och tillägg skulle ges så fort vågen ”visade fel”. Inte heller hade min mamma tidigare kvinnogenerationers kunskaper att falla tillbaka på. Jag vet att min mormor tyckte att det varit svårt att amma. Hon kände sig antagligen inte kapabel att ge några som helst råd i ämnet när min mor blev mor.
Annat var det, råkar jag veta, för min kompis Kristinas mamma Inga, som växte upp i en barnaskara om hela 11 syskon i skogen i Blekinge ”där inga nappflaskor fanns”. Så här berättar hon om hur det var att få barn och amma år 1968 i Karlskrona.
JOBBIGA GREJER VID AMNING, DEL 3. Här är tredje delen i en bloggminiserie. Nu handlar det om när det gör ont att amma.
Det finns tack och lov massor av saker som kan lindra smärtan och ta bort dess orsaker. Jag ska ta upp några riktigt bra tips här. Och så ska jag berätta lite om hur det har varit för mig.
BILDSERIE OM AMNINGSTEKNIK. Följande bildserie visar en vanlig amningsställning. Den visar också hur barnet, i denna position, kan få hjälp att ta ett tillräckligt stort tag om bröstet.
För att även se video om bra position och stort tag, klicka här. Bebisen på de här bilderna är en dryg vecka gammal.
Varje gång ni som jobbar med nyfödda fäller en kommentar om amningen eller barnets vikt som på minsta sätt skulle kunna uppfattas som negativ eller oroande måste ni säga minst fem peppande och konstruktivt hjälpande saker. Typ.
Jag tänker nu på föräldrar som vill amma sitt barn och på tiden på BB, återbesöket på BB och de första BVC-kontakterna.
Jag tänker på den allra första tiden i barnets liv, den första veckan eller så. För det är där jag själv befinner mig just nu, med en bebis som är sju dagar gammal. Jag rapporterar alltså direkt från ”kriszonen” där allt och inget kan få en att bryta ihop och där humöret raskt pendlar mellan ”jag är pigg och mår jättefint” till ”jag är astrött, har krypande ångest och allt känns blä”.
AMNING. När vi fick vårt första barn visste jag att jag ville amma barnet. Men amningen gick inte som jag hade velat. Det har jag skrivit om i inläggen Det hade jag velat veta om amning och Amningsförtvivlan och amningspress.
Det här blogginlägget är som en fortsättning och en avslutning på den lilla serien om mina amningsupplevelser. Här handlar det om hur det blev när barn nummer två kom – och när jag för allt i världen vill kunna amma. Till skillnad från förra gången. Jag ville få något slags revansch, även om jag vet att det låter klyschigt.
AMNING. Där var man, glad och gravid i nionde månaden – och utan koll på någonting överhuvudtaget.
Eller jo, lite koll hade jag. Trodde jag. BB-väskan var packad efter månader av research på internet och innehöll sådant som ett par gigantiska bindor, nättrosor för att hålla nämnda hygienartiklar på plats, kamera, laddare till kameran, toalettsaker, amningslinne, amningsbehå, papper om min blodgrupp, papper från mödravårdscentralen samt dillchips (mitt tillval).
Men amning hade jag ingen koll på – överhuvudtaget. Inte barnets pappa heller. Vi fattade inte ens att vi var totalt okunniga.
Här ska jag berätta om vad jag inte visste då men som jag vet idag och som jag hoppas att andra ska få reda på. I tid, innan barnet ploppar ut! Om man önskar att amma sitt barn, alltså.
